ESEF-året 2022 – Hur gick det för svenska företag?

I denna artikel presenterar vi resultat och iakttagelser från EY:s studie över 273 svenska företags första ESEF-rapport. 

Bakgrund (ESEF-året 2022)

ESEF-förordningen satte under 2022 sin prägel på kapitalmarknaden genom ikraftträdandet av obligatorisk märkning av de primära finansiella rapporterna för svenska företag som omfattas av kraven i 16e kapitlet i Lagen om värdepappersmarknaden. Eftersom de flesta av dessa företag har offentliggjort sin första ESEF-rapport har vi möjligheten att blicka tillbaka och analysera hur utfallet blev. 

ESEF-studiens utformning och fokusområden

Med hjälp av de offentliggjorda ESEF-rapporterna har EY genomfört en studie i syfte att analysera och kartlägga de berörda företagens första ESEF-rapport. Studien har genomförts på ett urval av 273 svenska företag som sträcker sig över tio olika branscher. Datainsamlingen till studien har haft följande områden i fokus:

• Huruvida företagen i årsredovisningen för 2021 har uppnått kravet att märka all obligatorisk information enligt ESEF-förordningen (dvs de primära finansiella rapporterna) för räkenskapsår som inleds 1 januari 2021 eller senare.
• I vilken utsträckning företagsspecifika element, s.k. ”extensions”, har använts då företag inte kunnat identifiera lämpliga taggar ur den befintliga ESEF-taxonomin.
• Vilka typer av felaktigheter i form av ”errors”, ”warnings” och ”inconsistencies” som förekommit i rapporteringen.

De 273 företagen har i studien fördelats på följande tio branscher; Tjänster, Teknologi, Energi, Industri, Sjukvård & Hälsa, Fastigheter, Finans, Telekom, Råvaror och Dagligvaruhandel.

Resultat från ESEF-studien

Uppmärkning av all information och identifiering av lämpliga taggar

I fyra av de totalt tio branscherna i studien – Dagligvaruhandel, Råvaror, Sjukvård & Hälsa, och Energi – hade samtliga företag markerat upp all information som krävdes enligt ESEF-förordningen i sina respektive primära finansiella rapporter. I övriga sex branscher saknades någon form av uppmärkning för minst ett företag per bransch. Digniteten av den uteblivna taggningen varierar från enstaka noll-belopp till hela rader, men ett tydligt mönster är att många företag hade särskilt svårt för taggningen av rapporten över förändring i eget kapital, samt rapporten över kassaflöden. Den vanligaste fallgropen har varit taggning av summaraderna i rapporten över eget kapital och kassaflöde, där märkning i flertalet fall saknats helt och hållet. I rapporten över förändring över eget kapital består dessa summarader främst av ”Ingående/Utgående eget kapital” och ”Summa totalresultat”. Utebliven taggning i rapporten över kassaflöden återfinns främst på summaraderna ”Likvida medel vid periodens början/slut”, samt summan av avstämningsposter mellan kassaflödet och resultatet.

Vad gäller övriga räkningar, det vill säga rapport över totalresultat och finansiell ställning, var det bara i enstaka fall som uppmärkning saknades, och då främst vid märkning av rader med mer ovanlig karaktär, så som ”resultat per aktie före och efter utspädning, inklusive avvecklad verksamhet”. 

Företagsspecifika element (”extensions”)

För företagen som ingår i studien skapades det företagsspecifika element, s.k. extensions, i genomsnitt 6,9 gånger per ESEF-rapport, där det vanligaste förekommande antalet extensions var 5 stycken per företag. Det var endast 21 av 273 företagen som inte hade använt någon extension alls. Detta indikerar att de flesta företagen vid minst ett tillfälle inte kunde identifiera en lämplig tagg i taxonomin som överensstämde med den specifika raden i räkningen. I vissa fall kan detta bero på att de finansiella rapporterna har en osedvanligt hög individuell prägel, vilket innebär avvikelser från ESEF-förordningens taxonomi, men det kan också bero på att det i ESEF-taxonomin ibland saknar lämpliga taggar för vanligt förekommande rubriceringar, så som ”Returrättstillgångar”.

Vi kunde också se att antalet extensions varierade mellan branscherna, där Telekom-branschen hade flest antal extensions per företag (i genomsnitt 10,9 stycken per rapport), medan Teknologi hade lägst antal (i genomsnitt 3,7 stycken per rapport).

Felaktigheter (”errors”, samt ”warnings” & ”calculation inconsistencies”)

Errors

”Errors” består av större brister i ESEF-rapporten som gör att den, i någon mån, inte efterlever kraven enligt gällande ESEF-förordning samt ESMA:s vägledning på området. I studien hade 110 företag, det vill säga över 40 % av samtliga företag, minst ett error i den publicerade ESEF-rapporten. Det fanns också variation mellan branscherna i antalet errors där Sjukvård & Hälsa-branschen hade lägst antal errors, i genomsnitt 0,9 stycken per företag, medan Fastighets-branschen hade flest errors i genomsnitt per företag (2,7). Karaktären av de errors som förekommer varierar, men några exempel på de error-meddelanden som förekommer i urvalet utgörs av bristande XHTML-kod, felaktigt angiven decimal-attribut, dold information som felaktigt märkts upp (s.k. ”hidden facts”), och extensions som saknar ”label” (dvs en definition av taggen).

Warnings & calculation inconsistencies

”Warnings” och ”calculation inconsistencies” är också felaktigheter som bör åtgärdas i ESEF-rapporten, men som inte ses som lika kritiska i jämförelse med errors då de har en mindre påverkan på ESEF-rapportens övergripande kvalitet. I urvalet har vi identifierat exempel på dessa typer av mindre allvarliga felaktigheter, så som dubbletter av ”labels” och felaktig förankring av extensions. Det finns också andra typer av felaktigheter vilka inte är kopplade till direkta brister i ESEF-rapporteringen. Exempel på detta är varningar relaterade till avrundningsfel som inte beror på felaktigheter i taggningen utan snarare uppstår på grund av högre avrundningsnivåer i den tryckta årsredovisningen, så som TSEK och MSEK. Ett annat exempel är de felaktigheter som uppstår till följd av att de tio elementen (så kallade ”string element”) som var obligatoriska för räkenskapsår som inleds 1 januari 2021 eller senare inte har använts, vilket fångas upp i valideringskörningen oavsett om de är applicerbara för företaget eller inte. Ett exempel är elementet som avser byte av namn under räkenskapsåret, vilket leder till ett felmeddelande i valideringen om det inte använts, även om det inte är tillämpligt för det rapporterande företaget.

I vår studie kan vi se att en stor del av företagens warnings och calculation inconsistencies består av dessa typer av felaktigheter som uppstår utan att det nödvändigtvis innebär brister i rapporteringen, vilket behöver tas i beaktning inför nästa års arbete med förbättring av ESEF-rapporten. Om vi inkluderar felaktigheter identifierade i studien som är kopplade till avrundningsfel samt felaktigheter relaterade till de tio obligatoriska ”string”-elementen som nämnts ovan har vi ett genomsnittligt antal felaktigheter per företag på 14,8, men exkluderas dessa uppgår det genomsnittliga antalet felaktigheter i stället till 9,8 per företag. Med andra ord är det viktigt att inte enbart dra slutsatser utifrån antalet felaktigheter som fångas upp i valideringskörningen, utan också se till vad dessa felaktigheter faktiskt innebär. 

Slutsats och kommentarer

EY:s studie påvisar att företagen i många fall inte har kunnat hitta en tagg i den befintliga taxonomin som överensstämmer med posterna i de primära finansiella rapporterna och därmed har behövt skapa företagsspecifika element, s.k. extensions. ESEF-förordningens syfte är att möjliggöra jämförbarhet mellan företag, vilket innebär att element som är företagsspecifika ska undvikas i så hög grad som möjligt. Viktigt är därmed att företag som tidigare använt extensions utvärderar dessa inför taggning av varje ESEF-rapport, eftersom taxonomin uppdateras löpande och det därmed finns möjlighet att en extension kan ersättas av en tillkommande tagg i taxonomin. Detta är aktuellt även inför arbetet med ESEF-rapporten för räkenskapsåret 2022, eftersom ESEF-taxonomin uppdaterats under året. Företagen behöver således genomföra en genomgång av samtliga uppmärkningar av de primära finansiella rapporterna för att säkerställa att samtliga märkningar också är förenliga med den uppdaterade taxonomin.

Vidare bör även en översyn av ESEF-rapportens tekniska kvalitet (så som förekomst av errors, samt warnings och calculation inconsistencies) genomföras årligen, så att rapporten efterlever de regler och rekommendationer som ESEF-förordningen samt ESMA:s vägledning ställer, då vi utifrån studien har kunnat se att det förekommer både omärkta rader och errors i ESEF-rapporten. Varje företag bör således under arbetet med kommande ESEF-rapport kartlägga om det finns brister i form av omärkta rader, errors och större felaktigheter som behöver åtgärdas. Viktigt är dock att analysera innebörden av felaktigheterna, då det även förekommer felaktigheter som inte är relaterade till brister i uppmärkningen utan i stället exempelvis beror på att informationen inte är tillämplig för företaget.

Behöver ditt företag stöd och vägledning i märkningen av de finansiella rapporterna? Kontakta oss så hjälper vi dig navigera i den digitala rapporteringsprocessen.