4 minuters lästid 4 apr. 2024
Dokument på skrivbord

Implementeringen av EU-direktivet rörande nödlidande kreditavtal

Av Andreas Blomquist

Partner - Capital Markets Law, Corporate & Commercial Law, Regulatory and Financial Services

Jurist med internationell bakgrund och gedigen erfarenhet från advokatbyråer, bolagsjuridik och regelefterlevnad. Brinner för lagarbete, oavsett om det gäller sport, musik eller att hjälpa klienter.

4 minuters lästid 4 apr. 2024
Relaterade ämnen Bank- och kapitalmarknader Law

Den svenska implementeringen av NPL-direktivet den 1 januari 2024 innebär flera förändringar för företag som hanterar nödlidande krediter.

  • Den svenska implementeringen av NPL-direktivet innebär fler skyldigheter och krav att förhålla sig till vid hanteringen av nödlidande krediter. 
  • Den nya lagen omfattar kreditförvärvare och kreditförvaltare samt i viss mån kreditinstitut, såsom banker och kreditmarknadsföretag. 
  • Om en aktör inte uppfyller någon av sina skyldigheter kan Finansinspektionen besluta om ingripande, återkallande av tillstånd och sanktionsavgift.

För att komma till bukt med det ökade antalet nödlidande kreditavtal, det vill säga kreditavtal där låntagaren inte klarar av att betala krediten i tid, antogs 2021 det så kallade Non-Performing Loans Directive, förkortat NPL-direktivet. Syftet med direktivet är att uppnå en effektiv och ändamålsenlig hantering av nödlidande krediter, samtidigt som det uppställs ett högt skydd för låntagare. Direktivet, vars implementeringsperiod gick ut den 29 december 2023, har implementerats i svensk rätt dels genom den nya lagen (2023:714) om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal, dels genom ändringar i redan befintliga lagar såsom inkassolagen (1974:182), konsumentkreditlagen (2010:1846) och bokföringslagen (1999:1078). Utöver detta trädde Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal i kraft den 1 april 2024.

Den svenska implementeringen innebär flera nyheter i svensk rätt eftersom det före implementeringen saknades ett regelverk som tog sikte på verksamheter som sysslar med förvärv och förvaltning av kreditavtal som har ingåtts med kreditinstitut. Inkassolagen hanterar förvisso närliggande frågor om inkassoverksamhet, men saknar regler som tar sikte på relationen mellan kreditförvärvare och förvaltare av kreditavtal. Den svenska implementeringen innebär således att kreditförvärvare och kreditförvaltare, men även kreditinstitut, får fler skyldigheter och krav att förhålla sig till vid hanteringen av nödlidande krediter. 

Vem omfattas av den nya lagen?

Den nya lagen omfattar såväl kreditförvärvare som kreditförvaltare, men lagen omfattar i viss mån även kreditinstitut, såsom banker och kreditmarknadsföretag. Med kreditförvärvare avses den som förvärvar rättigheter enligt ett nödlidande kreditavtal, eller förvärvar ett nödlidande kreditavtal i sig, när avtalet har utfärdats av ett kreditinstitut etablerat inom EU. En kreditförvaltare är i huvudregel den som agerar på uppdrag av en kreditförvärvare och hanterar bland annat indrivning av betalning, omförhandling av villkor och hantering av klagomål gällande det nödlidande kreditavtalet. 

Vad innebär den nya lagen för företag?

Den nya lagen uppställer krav på att en kreditförvaltare ska ha ansökt och beviljats tillstånd av Finansinspektionen för att få bedriva kreditförvaltning. Kreditförvaltaren hamnar då under Finansinspektionens tillsyn. Detsamma gäller om ett inkassoföretag bedriver sådan verksamhet. För att beviljas tillstånd att bedriva verksamhet med nödlidande krediter måste företaget ha vissa styrformer och kontrollmekanismer på plats som säkerställer att låntagares rättigheter respekteras. Företagets ledning måste även besitta tillräckligt mycket kunskap och erfarenhet för att kunna leda verksamheten. Om kreditförvaltaren vill bedriva verksamheten i ett annat EES-land ska detta anmälas till Finansinspektionen. Lagen innebär vidare att vissa rättigheter för låntagare förstärks. Låntagare ges till exempel möjlighet att anmäla klagomål mot kreditförvaltaren utan extra kostnad och har rätt att få tydlig information vid en överlåtelse av kreditavtalet. 

I det fall att kreditförvärvaren inte förvaltar krediterna själv och det nödlidande kreditavtalet har ingåtts med en konsument, så ska kreditförvärvaren utse en kreditförvaltare, ett institut eller, om kreditförvaltaren har ett hemland som inte ingår i EES, en representant som bedriver förvaltning av de nödlidande krediterna. Om en kreditförvärvare ger en kreditförvaltare i uppdrag att bedriva förvaltning av krediterna ska ett skriftligt kreditförvaltningsavtal upprättas. Avtalet ska bland annat innehålla en beskrivning av den verksamhet som ska utföras, uppgifter om den ersättning som kreditförvaltaren ska få och ett åtagande från kreditförvaltaren att behandla låntagarna rättvist och omsorgsfullt. Kreditförvärvaren har därtill en informationsskyldighet gentemot Finansinspektionen vid överlåtelse av det nödlidande kreditavtalet och avseende den utsedda kreditförvaltaren. Informationsskyldigheten innebär att kreditförvärvaren måste lämna viss information, såsom den nya kreditförvärvarens identitet, adress och antalet nödlidande kreditavtal som har överlåtits. En kreditförvärvare som förvärvat ett nödlidande kreditavtal är dessutom skyldig att tillhandahålla låntagaren viss information om överlåtelsen, såsom tidpunkten för överlåtelsen, vem som förvärvat krediten och förvärvarens kontaktuppgifter, samt information om den aktuella skulden. 

För kreditinstitut innebär den nya lagen ett krav på att kreditinstitutet ska ge nödvändig information om det nödlidande kreditavtalet och eventuell säkerhet för avtalets fullgörande till kreditförvärvaren. Ett kreditinstitut som utser en kreditförvaltare eller överlåter ett nödlidande kreditavtal är även, likt en kreditförvärvare, skyldig att tillhandahålla Finansinspektionen viss information om kreditförvärvaren och det överlåtna kreditavtalet. 

Ingripanden och sanktioner

Om en kreditförvärvare eller kreditförvaltare inte uppfyller någon av sina skyldigheter enligt den nya lagen kan Finansinspektionen ingripa. Ett ingripande kan ske antingen genom ett föreläggande, ett förbud eller en anmärkning. En kreditförvaltares tillstånd kan dessutom återkallas i de fall att kreditförvaltaren inte uppfyller de uppställda tillståndskraven.  

Finansinspektionens beslut om ingripande eller återkallelse av tillstånd kan dessutom kombineras med en sanktionsavgift för företaget. Sanktionsavgiften kan uppgå till tio procent av företagets omsättning, till två gånger den vinst som företaget gjort till följd av överträdelsen eller till 50 miljoner kronor, beroende på vilket belopp som är störst.

Kommentar

Den svenska implementeringen av NPL-direktivet innebär flera nyheter för företag som hanterar nödlidande kreditavtal. EY kan hjälpa till på flera sätt i frågor som rör NPL-direktivet och implementeringen av direktivet i svensk rätt, samt hur detta påverkar er verksamhet. Hör av er till oss för hjälp med affärsjuridisk, skatterättslig och finansiell rådgivning eller för mer information.

Kontaktuppgifter:

Andreas Blomquist – Partner – Capital Markets, Regulatory, EU and Competition Law – 073 684 52 12

Cornelia Clarén – Associate – Financial regulations, Digital Law and Corporate Law – 072 395 69 97

Summering

EY Tax & Law har kompetens och erfarenhet inom samtliga skatteområden, invandrings- och hållbarhetsfrågor och affärsjuridik, såsom arbetsrätt, fastighetsrätt, bolagsrätt, kapitalmarknadsrätt och företagsöverlåtelser. Registrera dig här om du vill prenumerera på våra nyhetsartiklar.

Om artikeln

Av Andreas Blomquist

Partner - Capital Markets Law, Corporate & Commercial Law, Regulatory and Financial Services

Jurist med internationell bakgrund och gedigen erfarenhet från advokatbyråer, bolagsjuridik och regelefterlevnad. Brinner för lagarbete, oavsett om det gäller sport, musik eller att hjälpa klienter.