Ett negativt skattemässigt resultat innebär att bolagsskatten blir noll. Underskottet får enligt huvudregeln dras av i samma näringsverksamhet nästa år. Underskottsavdraget är inte tidsbegränsat, så om verksamheten år för år skulle visa underskott byggs det outnyttjade underskottet på. Det är först vid ett överskott, det vill säga ett positivt skattemässigt resultat, som det outnyttjade underskottet kan användas för att minska bolagsskatten eller, om outnyttjat underskott överstiger årets överskott, nolla bolagsskatten helt.
Ägarförändring
Möjligheten till underskottsavdrag vid ägarförändringar kan begränsas av beloppsspärren och koncernbidragsspärren. Det gäller för företag som hade ett outnyttjat underskott beskattningsåret före ägarförändringen.
Beloppsspärren
Beloppsspärren ska motverka handel med företag där värdet mest ligger i rätten till avdrag av tidigare års underskott. Om ett företag har ett ackumulerat underskott på 200 000 kronor måste den nya ägaren betala 100 000 kronor för förvärvet för att hela underskottet ska få behållas för avdrag mot framtida överskott. Om köpeskillingen skulle vara 50 000 kronor får endast ett underskott om 100 000 kronor behållas (50 000 kronor x 2). Resterande 100 000 kronor faller bort för all framtid.
Köpeskillingen för förvärvet ska minskas med de kapitaltillskott som företaget har fått under det beskattningsår ägarförändringen sker och de två föregående beskattningsåren. Så om företaget i exemplet ovan med ett underskott på 200 000 kronor fick ett aktieägartillskott under förra året på 50 000 kronor krävs en köpeskilling på 150 000 konorr för att hela underskottet ska få behållas.
Koncernbidragsspärren
Koncernbidragsspärren gäller det år som ägarförändringen sker och de efterföljande fem åren. Under spärrtiden kan spärrade underskott, det vill säga de underskott som fanns ackumulerade året före ägarförändringen, endast nyttjas mot överskott i verksamheten som inte kommit från mottagna koncernbidrag.
Konkurs
Vid en konkurs får underskott som uppkommit före konkursen inte dras av, såvida inte konkursen läggs ned med anledning av att borgenärerna fått full betalning.
Näringsverksamheten upphör (enskild näringsidkare)
Om det finns ett ackumulerat underskott vid näringsverksamhetens upphörande (inga tillgångar och skulder kvarstår) får du dra av 70 procent av det slutliga underskottet i din deklaration för det beskattningsår som följer efter verksamhetens upphörande. Detta gäller dock inte om du har startat en ny verksamhet samma år.
Nystartad näringsverksamhet (enskild näringsidkare eller delägare i handelsbolag)
Under det första beskattningsåret och följande fyra år kan du dra av högst 100 000 kronor per år i din egen deklaration motsvarande underskottet i näringsverksamheten. För att rätt till avdrag ska finnas måste verksamheten bedrivas aktivt under det beskattningsår då avdrag begärs. Du får inte ha drivit liknande näringsverksamhet under fem år före den nya verksamheten startas.
För mer information kontakta ditt närmaste EY-kontor.
