Sammanfattning
I slutet av november förra året utfärdade Skatteverket ett ställningstagande genom vilket myndigheten tar ställning i frågan om en fysisk server kan medföra att ett fast driftställe uppkommer för ett utländskt företag som inte har någon annan verksamhet i landet. Ställningstagandet behandlar inte fall där företaget har personal eller annan verksamhet utöver själva servern i Sverige.
Skatteverket anser att ett fast driftställe existerar om ett utländskt företag har en eller flera servrar placerade i Sverige och verksamheten består i att lagra utrymme och datakapacitet på servern för sina kunders räkning. Ett fast driftställe anses enligt Skatteverket emellertid inte existera i situationer där det utländska företaget hyr ut hela servern till en tredje part som utnyttjar denna för egen verksamhet och syfte.
I samband med e-handel anser Skatteverket att ett fast driftställe kan uppstå om ett utländskt företag förfogar över en server och har en webbsida, som t.ex. en handelsplats, på webbsidan. Ett fast driftställe anses dock inte existera om kunden bara kan se utbudet på varor och tjänster men är tvungen att avlägga beställningen på annat sätt.
Vinstallokering enligt Skatteverket
Om ett fast driftställe föreligger uppstår frågan om inkomst ska allokeras till det fasta driftstället. Skatteverket anser att det går att hämta ledning i OECD:s vinstallokeringsrapporter och att dessa ger uttryck för allmänna principer för hur analysen av det fasta driftställets verksamhet ska gå till och hur inkomsten ska beräknas.
Allokeringen av funktioner, risker och tillgångar till ett fast driftställe följer enligt OECD:s rapporter de personer vars arbete, kompetens och befogenheter innebär att de kan ta ansvar för riskerna i verksamheten och betraktas som finansiella ägare av tillgångarna. Funktionerna som dessa människor utövar kallas “significant people functions”. De aktiviteter, tillgångar och risker som är förknippade med ett fast driftställe utgör också grunden för beräkningen av den inkomst som ska allokeras till det fasta driftstället.
Ett fast driftställe som saknar personal och utgörs av endast en server kan enligt Skatteverket inte anses ha några significant people functions som kan ådra sig risker eller bestämma över användningen av servern. Dessa significant people functions, och tillhörande inkomster, bör istället anses tillfalla huvudkontoret. Skatteverket anser emellertid att vinsten för det fasta driftstället ska avspegla en armlängdsmässig ersättning för det ekonomiska ägandet av servern. Själva användningen av servern kan enligt Skatteverket vara ett alternativ för allokering av materiella tillgångar. Myndigheten anser att ett fall då servern utgör det fasta driftstället kan vara ett sådant tillfälle när allokering kan ske på grund av användning. Skatteverket uppger i ställningstagandet att det annars skulle uppstå en situation där den tillgång som utgör det fasta driftstället inte skulle anses allokerad dit.
Vidare anser Skatteverket att det inte är acceptabelt att endast allokera kostnaderna för servern till det fasta driftstället. Hela resultatet för den verksamhet som bedrivs via servern ska inte heller allokeras till det fasta driftstället. I ett fall där den ekonomiska äganderätten kan allokeras till det fasta driftstället anser Skatteverket att vinsten för det fasta driftstället ska avspegla en armlängdsmässig ersättning för det ekonomiska ägandet.
Läs Skatteverkets ställningstagande (dnr 202 493137-18/111)
Kommentar
För att ett fast driftställe ska uppkomma har OECD historiskt lagt tonvikten vid fysisk närvaro. När en utvidgning av definitionen år 2000 antogs för att möta den ökande globala e-handeln bibehölls detta fysiska kriterium och själva serverns befintlighet inom den givna jurisdiktionen kom att ses som avgörande för att ett fast driftställe skulle anses existera.
Två senare exempel på utvecklingen inom området är slutrapporten avseende BEPS från 2015 och OECD-rapporten ’Tax Challenges Arising from Digitalisation – Interim Report’ från 2018. Även på EU-nivå återfinns förslaget från 2018 om nya digitala fasta driftställen i fall där s.k. ’significant digital nexus’ är för handen. I båda fallen presenteras nya digitala faktorer, så kallade ’digital nexus’. Dessa nya nexus återfinns bl. a. i slutrapporten avseende BEPS (Action 1 och 7) samt i ovan nämnda EU-förslag och är tänkta att bättre reflektera realiteten inom dagens handel. Här föreslås att regler utformas baserat på bl.a.:
- Omsättning – där indikatorer kan omfatta vissa typer av transaktioner och intäktsgränser,
- Digitala faktorer – bl.a. baserat på om lokala betalningsmedel förekommer och om lokal marknadsföring existerar, och
- Användarbaserade faktorer – t.ex. genom en kartläggning av varifrån de stora kundgrupperna härstammar. Detta skulle exempelvis kunna genomföras genom kontroll av IP adresser (vilket i sin tur skulle kunna leda till intressanta frågeställningar i ljuset av GDPR).
Mot bakgrund av ovanstående kan det inte uteslutas att definitionen och synen på fasta driftställen fortsättningsvis kommer att utvecklas.
Du är varmt välkommen att kontakta oss på EY om du har funderingar kring hur ovanstående kan påverka din verksamhet.
Författare:
- Olov Persson – Partner – International Tax – 070-318 94 48
