Vad är betydelsen och behovet av rätt utformade visselblåsarkanaler?

Visselblåsarkanaler som fungerar bra är ett viktigt steg i rätt riktning, men bara en del av helheten i ett framgångsrikt compliancearbete.

I
I juni 2020 presenterade regeringens utredare sitt betänkande Ökad trygghet för visselblåsare. Betänkandet avser hur det EU-direktiv om skydd för visselblåsare som antogs i oktober 2019 ska implementeras i svensk rätt under 2021.

Utredaren föreslår i betänkandet, bland annat, att det ska införas en ny lag om rapportering av missförhållanden med bland annat ett krav för alla arbetsgivare med mer än 50 arbetstagare att införa en visselblåsarkanal för missförhållanden. Rapporter som kommer in genom visselblåsarkanalen ska vidare behandlas konfidentiellt. I den föreslagna lagen ställs också krav på utformningen av visselblåsarkanalen, information, och hur inkomna rapporter ska hanteras. De som lämnar rapporter enligt den nya lagen ska också vara skyddade mot repressalier.

Trender i omvärlden och i Sverige
Under sommaren 2020 presenterades EY Global Integrity Report baserad på en undersökning omfattande totalt ca 3 500 respondenter från 33 länder över hela världen. Allt från styrelsemedlemmar till juniora medarbetare, i stora företag och organisationer. Undersökningen visar på flera intressanta fenomen. Bland annat visar undersökningen att medarbetare är rädda för att bli utsatta för repressalier om de påtalar oegentligheter inom den egna organisationen.

I sammanhanget är det också värt att notera att 13 procent av de svenska respondenterna (jämfört med 10 % globalt) är villiga att vilseleda externa parter såsom myndigheter och revisorer, medan 10 procent av de svenska respondenterna (8 % globalt) är beredda att ta eller ge mutor. Det torde alltså finnas oegentligheter att uppmärksamma och rapportera. De bedrägerier, mutskandaler och ifrågasatta upphandlingar som media med jämna mellanrum rapporterar om visar också att så är fallet, och att ingen bransch eller sektor är fri från problem. Det trots den självbild som kanske dominerar svenskt affärsliv, att korruption inte händer här.

En annan studie visar att 43 procent av alla oegentligheter begångna i arbetslivet upptäcks genom tips[1]. Det är därför helt avgörande att det finns processer för att ta hand som och utvärdera uppgifter från visselblåsare. Alternativet är att ett betydande antal oegentligheter och problem förblir oupptäckta och inte hanteras. Oegentligheter och problem såsom bedrägerier och förskingring, ohållbara affärsupplägg, anlitande av oseriösa leverantörer och underentreprenörer, och utveckling av farliga produkter. Förutom de direkta ekonomiska konsekvenserna av ovanstående innebär det också indirekta kostnader i förlorade möjligheter att göra verkligt lönsamma och hållbara affärer. Det innebär också att förtroendet för företaget eller organisationen över tid undermineras med resulterande förlorade investeringar, tappade kunder och förlorad förmåga att locka och bibehålla kompetenta medarbetare. Inte minst riskeras också sanktioner från myndighetshåll.

EY Global Integrity Report (pdf) ger fler insikter i hur synen på integritet och affärsetik ser ut i världen. Den ger också förslag på vad företag och organisationer behöver tänka på och göra för att både hantera Covid-19 och för att komma ut på andra sidan av krisen starkare än tidigare.

[1] ACFE Report to the nations, 2020 global study on occupational fraud and abuse.