Första månaden på EY

Första veckan var såklart pirrig, men det var med lycka jag insåg att jag skulle få träffa mina nya kollegor fysiskt på kontoret. Trots över ett års övning med Teams-möten fördrar jag helt klart att få träffa andra i verkligenheten. Jag fick under första dagen träffa mitt närmsta team då vi inom Corporate Finance är indelade på olika sektorer. Jag jobbar inom teamet för Life Science, det vill säga inom hälsa och sjukvård. Efter någon dags fixande med dom vanliga praktikaliteterna vid ett nytt jobb, så som att få igång datorn och alla inlogg, rivstartade mitt nya äventyr som analytiker då jag hade turen att direkt få hoppa in på inte bara ett, utan två, projekt som startades upp under veckan. Jag måste säga att det kändes riktigt häftigt att få sitta med på kundmöten redan dag 3 på nya jobbet, hur coolt är inte det! Vad finns det liksom för bättre sätt att lära sig än genom learning by doing. Det innebar också att jag snabbt har fått inblick i hur de olika processerna ser ut i några av de olika typer av transaktioner som vi ägnar oss åt. Jag är nu både del av ett säljmandatsprojekt där en grupp tillgångar ska säljas och en kapitalanskaffning för ett gäng entreprenörer som letar finansiering till sin nya affärsidé.

Som ny på EY åker man på ett Nordic Induction Program (NIP) tillsammans med alla nya analytiker inom Norden på SaT. I vanliga tider brukar det innebära en vecka med utbildningar och aktiviteter i spanska Toledo. I år innebar det en coronaanpassad resa till västkustpärlan Varberg under min tredje vecka, vilket blev en riktig hit! Dagarna var fyllda med utbildningar anpassade efter vilka avdelningar vi arbetar inom. Vi fick lära oss om olika processer och verktyg som är matnyttiga för just vårt område och via länk träffade vi även våra kollegor i Danmark, Finland och Norge. Kvällarna i sin tur, kantades av aktiviteter med resterande avdelning med allt från shuffleboard-turnering, spa och 3-kamp till middag på en närliggande vingård. Det kanske helt enkelt är ett kvitto på hur bra kvällarna var att jag inte lyckades komma ihåg att ta ett enda foto. Summa summarum, skulle jag säga att veckan var toppen för att få en att känna sig lite mer varm i kläderna inför sin nya roll på EY. Men kanske än mer uppskattar jag veckan för hur många fler kaffepauskompisar den har gett mig när jag nu är tillbaka på Stockholmskontoret igen. Det är verkligen inget som ska underskattas.

Med en ständig risk för att bli för långrandig (som ni lär märka under det här kommande året) tänkte jag istället försöka sammanfatta min helhetsupplevelse som ny på jobbet så här långt. Och det gör man väl allra bäst med en topplista!

• Månadens roligaste: få förunnat kanske, men NIP var svårslaget. Tror vi kan fastställa att hänsynslöst skjuta sina nya kollegor i paintball är framgångsreceptet för ett starkt och sammansvetsat team.
  
• Månadens team effort: att som team bestämma middagsrestaurang med centrala Stockholms utbud när den kollektiva blodsockernivån redan är sub-zero.
  
• Månadens guldkorn: när man hittade till Stockholmskontorets takterrass, det finns få platser som klår den en solig lunchrast.
  
• Månadens karma: att under jobbpauser volontära genom att räkna pingviner till förmån för Zooniverse, ett forskningsinitiativ som EY stöttar. Djur- och naturnörden i mig kan inte få nog!
  
• Månadens utmaning: ställa om till nya rutiner igen efter sommarlovet, inklusive uppstigning 05.15 för att hinna riva av dagens styrkelyftspass (rättelse: försöka att ställa om, snooze-knappen har saboterat en del).

Avslutningsvis vill jag bara säga att det är fritt fram att höra av dig om du har några funderingar om EY generellt, eller kanske Corporate Finance specifikt – jag vet själv att jobbsökardjungeln där ute kan vara snårig, så jag hjälper gärna till att reda ut eventuella frågetecken som du har.

Allt gott!

Ellen