Vi backar bandet något.
I princip all granskning vi revisorer gör på EY, görs i Masterdatan. Du undrar så klart vad tusan jag snackar om, låt mig ge dig ett exempel.
Du står i köket och ska laga en avancerad bakelse, låt oss kalla den för arvode. Arvode är en svår bakelse och du har ingen aning om vilka ingredienser som ska vara med eller hur du ska göra. Du öppnar din dammiga receptbok du fick i studentpresent av farmor och bläddrar till sida 45, bingo! Här står det exakt hur mycket av allt som ska i och hur du ska göra steg för steg för att kunna baka till dig några arvoden. Du har inga ingredienser hemma så du får springa till grannen, låt oss kalla honom för Kent Klient. Mr. Klient skickar över alla ingredienser och äntligen kan du baka klart din favoritbakelse, arvode.
Låt mig justera exemplet ovan:
Du sitter på kontoret och ska göra revision på ett komplicerat bolag. Bolaget är klurigt och du vet inte vilka underlag du ska begära in eller hur du ska gå tillväga. Du öppnar det excellenta programmet Masterdata som du fick av Jonas och Filip 2016. I programmet står det precis vad du behöver och hur du ska göra revisionen, steg för steg. Nu saknas bara lite underlag, så du slänger ihop ett mejl. Du mejlar kunden (läs Mr. Klient) som skickar över allt du efterfrågat inom några timmar (önsketänk). Du kan nu göra klart revisionen och likt bakelsen ovan så har du ett nybakat arvode som väntar på dig.
Observera att detta är en förenkling av revisionen, du kan alltså inte tro att du kan valsa in på EY och slänga ihop en revision likt en kaka, om nu inte kakan råkar vara ett surdegsbröd, för i sådana fall är liknelsen slående.
Utifrån citatet ovan så fick du reda på varför Masterdatan skapades, men hur gick det egentligen till? Jag mejlade Jonas Wiberg som är auktoriserad revisor på EY i Umeå som beskrev hur det gick till. Under 2016 i samband med frustationen över att det äldre programmet skulle kasseras, växte idéen om att på eget bevåg bygga ett program som ersatte det äldre.
Efter ungefär 100 nedlagda timmar föddes den första versionen av Masterdatan som byggdes i Excel. Därifrån fortsatte utvecklandet utifrån feedback och stor egen erfarenhet. Nya och uppdaterade Masterdata kom sedan 2017, 2018 och 2020. Filip Ivemyr tog ett större ansvar för själva utvecklingen då han jobbar till 100 procent med just utveckling. Jonas, som är auktoriserad revisor, jobbar nu i betydligt mindre skala med utveckling, men är fortfarande delaktig avseende design och funktion. Målet med programmet var att göra granskningen av svenska bolag effektiv och samtidigt dra nytta av fördelen att vi i Sverige använder ett standardiserat format (SIE-filer*) som enkelt kan ”utvinnas” av programmet.
*SIE-fil är vetemjölet i kanelbullen, alltså väsentlig för slutresultatet. Det är från en SIE-fil vi får alla siffror från bolaget. Dessa siffror är egentligen själva bokföringen som görs av kund eller konsult. Denna fil läser vi sedan in i Masterdata som analyserar siffrorna och markerar vilka siffror som är intressanta att granska. Programmet visar även om något är fel och skapar jämförelser mot föregående års SIE-fil. På detta sätt kan vi till exempel enkelt se specifika konton som ”4010 inköp av material” och jämföra med förra årets inköp. Är det en ökning på 60 procent, så vill vi antagligen veta varför. En av de mer uppskattade funktionerna med Masterdata tycker jag personligen är att när man är klar med granskningen av exempelvis lager, så kan man klarmarkera fliken ”lager”. Då går den från en Berlinmursgrå ton till en vacker, svensk sommarängsgrön ton. Detta är något som är otroligt mycket mer tillfredställande än vad det borde vara. Kan liknas med glädjen att plocka ut en plåt kanelbullar som är helt perfekt gräddade.
Här har jag granskat ”PA” som är Övriga skulder. Känslan av att sedan göra hela raden grön, ja, nygräddade bullar som sagt.
