2 minuters lästid 16 dec. 2021
Ny lag om skydd för visselblåsare

Ny lag om skydd för visselblåsare

Av Andreas Dalhäll

EY Sverige, Capital Markets Leader

Friluftsintresserad jurist som startade sin karriär bland Sveriges domstolar. Ger nu kvalificerad rådgivning till internationella företag i transaktions- och kapitalmarknadsfrågor.

2 minuters lästid 16 dec. 2021

Skärpta krav på verksamhetsutövare när nya visselblåsarlagen träder i kraft i Sverige.

Den 17 december 2021 träder nya regler om skydd för visselblåsare i kraft i Sverige. Genom den nya lagen, lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, genomförs det s.k. visselblåsardirektivet i svensk rätt. Samtidigt upphävs den nuvarande lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. 

Den nya lagen gäller generellt inom all privat och offentlig verksamhet och skyddet omfattar inte bara arbetstagare, utan t.ex. även arbetssökande, praktiserande och konsulter. Skyddet gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om  missförhållanden, som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram. Rapportering kan ske både via interna kanaler hos verksamhetsutövaren och externa kanaler (inrättade hos utsedda myndigheter).  

I korthet innebär skyddet, som gäller under vissa förutsättningar, bl.a. att den rapporterande personen inte får göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt eller överträdelse av regler vid inhämtande av information. En verksamhetsutövare som hindrar rapportering eller vidtar repressalier mot en rapporterande person kan bli skadeståndsskyldig.  

En av de centrala skyldigheterna för verksamhetsutövare i den nya lagen är att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Skyldigheten gäller för verksamhetsutövare med 50 eller fler arbetstagare. Verksamhetsutövare som driver privat verksamhet med 50-249 arbetstagare ska tillämpa de nya bestämmelserna om interna rapporteringskanaler från och med 17 december 2023 och övriga verksamhetsutövare (fler än 249 arbetstagare) från och med 17 juli 2022. För privata företag som inte har fler än 240 anställda finns det möjlighet att till viss del dela på interna rapporteringskanaler och förfaranden.    

Företaget ska utse oberoende och självständiga personer som ska vara behöriga att ta emot rapporter om missförhållanden, ha kontakt med visselblåsaren, följa upp och lämna återkoppling till den rapporterande personen. Rapportering ska kunna ske både skriftligt, muntligt eller vid ett möte. Det ska finnas rutiner för att kunna ta emot rapporter, utreda och återkoppla m.m. inom de tidsfrister som anges i lagen. 

En verksamhetsutövare ska vidare ha tydlig och lättillgänglig information om hur rapportering ska göras via de interna och externa rapporteringskanalerna. Lagen ställer också krav bl.a. på dokumentation och tystnadsplikt.    

Det är inte möjligt att med bindande verkan träffa ett avtal som inskränker någons rättigheter enligt lagen. Det är däremot möjligt att genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation göra avvikelser från vissa av bestämmelserna om interna rapporteringsvägar och förfaranden.  

Författare: 

Lina Söderström, Lawyer, EY Capital Markets

Summering

Den 17 december 2021 träder den nya lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden i kraft. Den nya lagen omfattar skydd för fler personer än den nu gällande lagen, och innebär ökade krav för arbetsgivare.

Om artikeln

Av Andreas Dalhäll

EY Sverige, Capital Markets Leader

Friluftsintresserad jurist som startade sin karriär bland Sveriges domstolar. Ger nu kvalificerad rådgivning till internationella företag i transaktions- och kapitalmarknadsfrågor.