13 apr. 2021
En hand och en padda

Rapporteringsskyldighet för digitala plattformar (DAC7)

Av Lina Persson

Knowledge Manager, Tax & Law, EY Sweden

Artikelförfattare på ey.com; ansvarig för nyhetsutskick från EY Tax & Law; crazy cat lady (utan inbördes ordning)

13 apr. 2021
Relaterade ämnen Tax

I slutet av mars antog EU-rådet nya regler för att förbättra det administrativa samarbetet i fråga om beskattning och för att möta de utmaningar som den ständigt ökande digitaliseringen av ekonomin medför. De nya reglerna innebär att digitala plattformsoperatörer måste rapportera inkomster som säljare på deras plattformar genererar från och med den 1 januari 2023.

Bakgrund

Det blir vanligare och vanligare att både privatpersoner och företag använder digitala plattformar för att sälja varor eller tillhandahålla tjänster, men det är också vanligt att inkomsterna härifrån inte deklareras. Detta innebär förlust av skatteintäkter men också konkurrensnackdelar för traditionella företag som inte använder sig av digitala plattformar.

EU introducerar därför nu nya regler om rapporteringsskyldighet för digitala plattformar såväl inom som utanför EU avseende sådana intäkter som genereras på plattformarna, och ett automatiskt utbyte mellan skattemyndigheterna i EU:s medlemsländer vad gäller denna information, från och med 1 januari 2023. Rapportering ska ske senast den 31 januari året efter det kalenderår som säljaren identifieras som en rapporteringspliktig säljare – dvs. den 31 januari 2024 för sådana säljare som identifieras under 2023.

Plattformsoperatören kommer behöva registrera sig hos den berörda myndigheten i en medlemsstat när den inleder sin verksamhet som plattformsoperatör, och kan få sin registrering återkallad om rapporteringsskyldigheten inte fullgörs.

Vad ska rapporteras?

Rapporteringsskyldigheten omfattar både gränsöverskridande och icke gränsöverskridande försäljning och gäller oavsett om säljaren är en fysisk eller juridisk person.

Reglerna är inspirerade av OECD:s modellregler på samma område (Model Rules for Reporting by Platform Operators with respect to Sellers in the Sharing and Gig Economy), men är betydligt mer omfattande och påverkar fler företag. En av de stora skillnaderna är att reglerna omfattar försäljning av varor, vilket inte är fallet i OECD:s modellregler i dagsläget. Förutom detta behöver plattformsoperatörerna också rapportera uthyrning av fast egendom, uthyrning av transportmedel och tillhandahållanden av personliga tjänster (tjänster som innefattar tids- eller uppgiftsbaserat arbete som utförs av en eller flera personer och som utförs på en användares begäran, antingen online eller fysiskt efter att ha förmedlats via en digital plattform).

Plattformsoperatören behöver samla in en mängd information om ”sina” säljare såsom namn, adress, skatteregistreringsnummer, momsregistreringsnummer, bolagsregistreringsnummer, födelsedatum (om säljaren är en fysisk person), förekomst av fast driftställe genom vilket rapporteringspliktig verksamhet utförs i EU, adressuppgifter och lagfartsnummer avseende uthyrd fastighet m.m. Plattformsoperatören har också ett ansvar att kontrollera att uppgifterna som samlats in är tillförlitliga. Ifall säljaren inte lämnar de upplysningar som krävs ska plattformsoperatören avsluta säljarens konto och förhindra säljaren att återregistrera sig på plattformen, eller hålla inne utbetalningen av ersättning till säljaren.

Undantagna säljare/plattformar

Följande säljare undantas från plattformsoperatörens rapporteringsplikt:

  • Myndigheter
  • Företag vars aktier är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad
  • Företag som under kalenderåret har förmedlat fler än 2 000 uthyrningar av fast egendom avseende en s.k. förtecknad egendom (förtecknad egendom är alla fasta egendomsenheter som är belägna på samma gatuadress, ägs av samma ägare och bjuds ut till uthyrning på en plattform av samma säljare)
  • Säljare för vilken plattformsoperatören har förmedlat färre än 30 varuförsäljningar och för vilken den totala ersättning som betalats inte överstigit 2 000 EUR under kalenderåret

Digitala plattformar utanför EU är vidare befriade från rapporteringsskyldighet enligt de nya reglerna om det finns likvärdiga åtgärder i plattformens hemland som säkerställer att det sker ett motsvarande informationsutbyte. Det är dock oklart ifall det räcker att plattformen är föremål för OECD-liknande regler. Även om OECD:s modellregler kvalificerar som likvärdiga med EU:s regler krävs nämligen att det finns ett lämpligt regelverk för informationsutbyte mellan plattformens hemland och den medlemsstat där den rapporteringspliktiga verksamheten bedrivs.

Kommentar

EU breddar nu uppsättningen verktyg som medlemsländerna har till sitt förfogande för att upptäcka och hantera olika former av skatteundandragande, skatteflykt och skattebedrägeri. Företag som påverkas av de nya reglerna behöver börja se över vilka processer och vilken teknologi som behövs för att man ska kunna uppfylla sin rapporteringsskyldighet när reglerna väl är på plats.

Summering

EY Tax & Law har kompetens och erfarenhet inom samtliga skatteområden, men även i invandringsfrågor och inom juridik såsom arbetsrätt, fastighetsrätt, bolagsrätt och företagsöverlåtelser. Registrera dig här om du vill prenumerera på våra nyhetsartiklar.