När är det rimligt att uppfinna hjulet på nytt? När är det rimligt att uppfinna hjulet på nytt?

Författare
Serge Colle

EY Global Power & Utilities Leader

Global energy advisor. Connecting clients with EY services, assets and experience.

Randall Miller

EY Global Advanced Manufacturing & Mobility Leader

Passionate about manufacturing, mobility and disruption. Champion for women and diversity & inclusiveness in the Advanced Manufacturing & Mobility industries.

Thierry Mortier

EY Global Digital & Innovation Lead for Energy

Innovative and creative leader. Curious accelerator and visionary. Technology enthusiast interested in emerging technologies, eMobility and green tech.

Andrew Horstead

EY Global Power & Utilities Lead Analyst

Commercially focused research professional. Experienced thought leader in global power and utilities.

14 minuters lästid 30 mars 2021

Elektrifiering av vägtransporter ger miljömässiga och kommersiella vinster.

I korthet
  • På tröskeln till en evolution inom transportsektorn är vinsterna för miljön stora. Detsamma gäller de kommersiella vinsterna för aktörer som anammar övergången tidigast och snabbast.
  • Optimismen är tydlig hos branschaktörer i det underliggande ekosystemet som samarbetar för att göra e-mobilitet till en kommersiell verklighet.
  • Att nå dit kommer inte att bli lätt. Det finns hinder att övervinna. Men att börja med bilparker kommer att påskynda elektrifieringen och minska användningen av fossila bränslen.

Vi står på tröskeln till en utveckling som kommer att gynna miljön och vårt sätt att leva. Nästan en fjärdedel av Europas totala utsläpp av växthusgaser kommer från vägtransporter. Det är den främsta orsaken till föroreningar i städerna och leder till fler än 390 000 förtida dödsfall i Europa varje år. Om vi minskar transportutsläppen med 90 procent till år 2050 kommer Europa att vara på god väg mot koldioxidneutralitet (pdf).

I sin nyligen släppta Sustainable and Smart Mobility Strategy (SSMS) sätter EU-kommissionen ambitiösa mål. Siktet är inställt på minst 30 miljoner utsläppsfria fordon på Europas vägar, 3 miljoner laddstationer, 100 klimatneutrala europeiska städer och storskalig utbyggnad av automatiserad mobilitet till år 2030.

Många länder står helhjärtat bakom visionen. Storbritannien har tidigarelagt sitt förbud mot nya fordon som har förbränningsmotor med tio år. Norge strävar efter att sluta sälja diesel- och bensindrivna fordon till 2025. Tyskland och Frankrike beskattar fordon som inte uppfylle vissa utsläppskrav vid försäljningstillfället. Samtidigt betalar de ut bonus till köpare av elfordon.

I samarbete med energibranschorganet Eurelectric har EY släppt rapporten (pdf), Accelerating fleet electrification in Europe. Av rapporten framgår att företag, både inom och i utkanten av energi- och transportsektorerna, anammar övergången och säkerställer kommersiella fördelar. Ett energiföretag strävar efter att elektrifiera hela sin kommersiella bilpark på 10 000 fordon till år 2026. En batteritillverkare planerar att börja producera litiumjonbatterier i Europa med låga koldioxidutsläpp. Kraftsystemoperatörer söker fördelarna med masselektrifiering av transporter genom att utnyttja smart laddning och vehicle-to-grid-teknik (V2G).

Den skillnad som elektrifieringen kommer att medföra möts med entusiasm och engagemang − från beslutsfattare och hela vägen ner till individer som väljer elbilar framför bilar med förbränningsmotor. Europa i sin tur står redo att ta itu med hinder och göra övergången till elektrisk mobilitet (e-mobilitet) så smidig som möjligt.

Den skillnad som elektrifieringen kommer att medföra möts med entusiasm och engagemang − från beslutsfattare och hela vägen ner till de individer som väljer elbilar framför fordon med förbränningsmotor.

(Chapter breaker)
1

Kapitel 1

E-mobiliteten närmar sig brytpunkten

Ökat stöd tar elbilar till en punkt utan återvändo.

Under 2020 fick vi en glimt av en alternativ verklighet. Färre fordon på vägarna, renare luft och en hälsosammare miljö tack vare de nationella restriktionerna som följde med covid-19-pandemin. I vissa städer sjönk kväveoxidnivåerna från trafiken med så mycket som 70 procent. Vi började fundera på hur vi lever våra liv, arbetar och reser.

Samtidigt som renare transporter vann konsumenternas själ och hjärta, trädde nya standarder gällande koldioxidutsläpp (CO2) för biltillverkare i kraft. Och ekonomiska återhämtningspaket till följd av covid-19 fokuserade på koldioxidneutrala och förnybara energilösningar. Tillsammans gav de e-mobiliteten en avgörande skjuts framåt.

Faktum är att under de första nio månaderna av 2020 översteg Europas försäljning av elbilar försäljningen i Kina för första gången på minst fem år. I september 2020 såldes för första gången fler elbilar än dieselbilar i Storbritannien, dock bara med liten marginal. Och under de 11 månaderna fram till november 2020 nåddes en milstolpe: en miljon sålda bilar som var antingen rena elbilar eller hybridmodeller. Det motsvarar en av var tionde såld personbil i Europa.

Vi startar onekligen på en låg nivå. Av de 308 miljoner motorfordon som finns på Europas vägar i dag är bara 3 miljoner 1 – inklusive personbilar, bussar och lastbilar – elektriska. Men framtidspotentialen är stor. Enligt EY:s analys beräknas antalet elbilar uppgå till 40 miljoner år 2030.2

Av de 308 miljoner motorfordon som finns på Europas vägar i dag är bara 3 miljoner elektriska. Men framtidspotentialen är stor. Enligt EY:s analys beräknas antalet elbilar uppgå till 40 miljoner år 2030.

(Chapter breaker)
2

Kapitel 2

Behovet av snabb elektrifiering av transporter

Kan övergången ske tillräckligt snabbt för att avvärja de oåterkalleliga effekterna av föroreningar från transporter?

Hur snabbt de fossila bränslena försvinner är avgörande för klimat, hälsa och miljö under årtionden framöver. Men går det tillräckligt snabbt?

Figur 1 visar prognostiserade transportutsläpp för medlemmarna i EU-27, plus Storbritannien, fram till 2030. En minskning med 18 procent (2 procent per år), som illustreras av den gula linjen, behövs för att minska utsläppen till 1990 års nivåer. Detta kan jämföras med den minskning på 4 procent per år (streckad linje) som förväntas om vi uppfyller nuvarande standarder för koldioxidutsläpp2. Emellertid krävs en minskning med 64 procent eller 10 procent per år (svart linje) för att uppnå Europas mål; en minskning med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer.


            Historisk vägtransport, EU-27 UK

Tillsynsmyndigheterna tar hårdare tag och biltillverkarna växlar upp

Utsläppsstandarderna för koldioxid är enligt många observatörer den enskilt största faktorn för att främja övergången till e-mobilitet. De har tvingat biltillverkarna att minska sin tillverkning av fordon med förbränningsmotor och det kommer att vara en grundläggande drivkraft för förändring.

Med 2021 som jämförelseår måste bilar och skåpbilar släppa ut 15 procent mindre koldioxid2 från och med 2025. Från 2030 och framåt, måste personbilar släppa ut 37,5 procent mindre koldioxid2 och skåpbilar 31 procent mindre. För varje gram som varje fordon överstiger utsläppsmålen utgår böter på 95 euro.

Det verkar dock som att dessa bestämmelser inte går tillräckligt långt för att uppfylla SSMS:s ambition om att ha 30 miljoner utsläppsfria fordon på vägarna år 2030. EU-kommissionen har redan förbundit sig att se över CO2-standarderna (pdf) för bilar och skåpbilar senast juni 2021 och för tunga fordon året efter.

Bestämmelserna är även utformade för att öka försäljningen av elbilar. Enligt bestämmelserna skulle försäljningen av nya elbilar inklusive skåpbilar ha stått för mer än 5 procent av biltillverkarnas totala försäljning år 2020 för att sedan öka till 10 procent 2021 och 15 procent 2025. Från 2030 gäller 35 procent för bilar och 30 procent för skåpbilar. Belöningen är lättnader i utsläppstaket, men det finns inget straff för bristande efterlevnad, vilket vi tycker är fel.

För biltillverkarna innebär bestämmelserna en fullständig omprövning av framdrivningssystem, stora investeringar i forskning och utveckling och genomgripande förändringar av väletablerade leveranskedjor för att leverera renare fordon med lägre livstidsutsläpp.

Biltillverkare kommer att introducera fler än 200 nya elektriska och plug-in hybridmodeller under 2021. Det ger privata kunder och ägare av bilparker större valmöjligheter, vilket i sin tur ökar elektrifieringstakten.

Nationella och lokala initiativ gynnar eldrift

Flera europeiska länder planerar att förbjuda försäljning av nya diesel- och bensinfordon till år 2030. Norge, en av de mest progressiva länderna för elbilar, siktar på 2025 .

Frankrike, som planerar en femfaldig ökning av elbilsförsäljningen år 2022 jämfört med 2017, har ett effektivt bonus-malus-system. ”Bonusen” är en belöning på upp till 6 000 euro för fordon som kostar mindre än 45 000 euro och som släpper ut mindre än 20 gram koldioxid2 per kilometer. ”Malusen” är en skatt på upp till 20 000 euro på de fordon som förorenar mest, vilket effektivt finansierar bonusutbetalningarna.

I städer finns nu nästan 300 miljözoner som förbjuder fordon som inte uppfyller vissa utsläppskrav. Så logistikföretag eller last-mile delivery-leverantörer måste antingen byta till elbilar eller betala en straffavgift för att kunna nå sina kunder.

Trots incitament ligger ägandet av en elbil inte inom allas räckhåll. Marknaden är splittrad och en klyfta växer fram. Länder som erbjuder de bästa incitamenten och har de rikaste befolkningarna har fler elbilar. Det finns en risk att fattigare länder tvingas bort, med negativa konsekvenser för luftkvalitet och hälsa.

Klyftan är tydlig. Något mer än 75 procent (pdf) av alla laddningsstationer för elbilar finns i Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien, medan mer än tre fjärdedelar (pdf) av alla elbilar säljs i samma länder plus Norge. Om Europas ambition är att minska användningen av fossila bränslen måste man hitta sätt att harmonisera övergången till elbilar och minska polariseringen av fattigare länder.

Om Europas ambition är att minska användningen av fossila bränslen måste man hitta sätt att harmonisera övergången till elbilar och minska polariseringen av fattigare länder.

Infrastrukturen släpar efter

Även om uppskattningsvis 80 procent av elbilarna (pdf) laddas hemma eller på arbetsplatsen kan förare inte resa långa sträckor utan en offentlig laddningsinfrastruktur.

EU-kommissionen kräver 3 miljoner offentliga laddningsstationer fram till år 2030 (pdf), en 13-faldig ökning under de närmaste tio åren. Den europeiska ideella organisationen Transport & Environment uppskattar att vi behöver 1,3 miljoner offentliga laddningsstationer 2025 och närmare 3 miljoner 2030. Detta kräver investeringar på cirka 20 miljarder euro, baserat på ett antagande (pdf) om mellan 33 och 44 miljoner elfordon på Europas vägar. Enligt branschorganet Eurelectric behövs ytterligare investeringar på cirka 25 miljarder euro i eldistributionsnätet för att stödja utbyggnaden av en infrastruktur.

Men aptit saknas för det som ofta uppfattas som en investering med hög risk och låg avkastning. Affärsnyttan, fokuserad på förbättringar av intäkter och minskningar av kostnader, måste tydliggöras för att locka mainstream-investerare.

Utvärderingen av direktivet Alternative Fuels Infrastructure Directive (AFID) och revideringar av riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) bör identifiera hur laddningsinfrastrukturen (pdf) kan byggas ut.

EU-kommissionen måste enligt reglerna för statligt stöd visa så kallad teknologineutralitet. Trots det har vissa initiativ där fördelarna överstiger potentiell snedvridning av konkurrensen fått klartecken. Rumänien fick godkännande från europeiska konkurrensmyndigheter i början av 2020 för ett offentligt stödsystem på 53 miljoner euro för laddningsstationer. I Sverige anläggs "laddningsgator" på mark som elföretag har fått utan kostnad (pdf). I Danmark godkände kommissionen investeringar på 8 miljoner euro i allmänt tillgängliga laddningsstationer längs det danska vägnätet.

Investerare från den privata sektorn måste också övertygas om affärsnyttan med infrastruktur. Vinstmarginalerna anses ofta vara för små och bristen på enhetliga laddningsstandarder skapar osäkerhet. Att överbrygga den privata finansieringsklyftan, få investerarnas förtroende och ge elbilar chansen att bli mainstream kräver nya och innovativa sätt att skaffa privat kapital.

Gemensamma regelverk för kommunikation mellan elbil, laddare, det centrala ledningssystemet och nätet behövs också för att standardisera laddningen för alla. Bristen på driftskompatibilitet mellan leverantörernas laddningsstationer innebär att upplevelsen är långt ifrån så enkel som när föraren tankar vid en bensin- eller dieselpump.

Utan enhetlighet och pristransparens vad gäller roamingavgifter, som inom telekomindustrin, riskerar kunderna att bli omotiverade på grund av laddningsupplevelsen och målen för koldioxidutsläpp att äventyras.

Energi- och transportsektorerna ansluter sig till e-mobilitet

E-mobilitetens acceleration och efterfrågan på laddningskapacitet kommer att skapa större samordning mellan de europeiska energi- och transportsektorerna. De kommer att behöva hantera en kraftig ökning av antalet förare som laddar sina elbilar vid arbetsdagens slut, utan att nätet destabiliseras.

Distributionssystemoperatörer (DSO:er) kommer att arbeta tillsammans med laddoperatörer för att ansluta laddstationer till nätet och:


  • Identifiera elbilarnas beräknade belastning och behovet av laddningsinfrastruktur i bilarnas serviceområden
  • Överväga strategier för belastning på elnät och smart laddning för att optimera investeringar i nätverk och eventuellt minska behovet av nätförstärkning
  • Identifiera de bästa platserna för laddningsinfrastruktur i samarbete med andra aktörer

DSO:er kommer också att ge riktlinjer för tilldelning av laddningsinfrastruktur för att undvika kostsam eftermontering och andra kapacitetsrelaterade frågor. Och de kommer att söka möjligheter till energiutbyte via V2G för att kunna vara flexibila och hålla energisystemet i balans.

Faktum är att när det finns tillräckligt med elbilar på vägarna kommer de att bli en del av en god energicirkel. Smart laddning kommer att flytta behovet av el till tider på dygnet när den förnybara elförsörjningen är hög och elpriserna låga. V2G går ett steg längre och gör det möjligt att leda tillbaka den laddade elen till elnätet för att balansera variationer i energiproduktion och energiförbrukning. På så sätt förvandlas elbilarna i princip till ett oberoende system för förnybar energi.

Vad energiomställningen behöver för att gå snabbare: fem faktorer som möjliggör e-mobilitet


  1. Samordnad regleringelektrifieringen kommer att engagera alla aktörer i värdekedjan och leda till gemensam planering och gemensamma investeringar.
  2. Finansieringsmodellerfram till 2030 behövs 80 miljarder euro till investeringar (pdf) i offentlig och privat laddningsinfrastruktur för att tillgodose 40 miljoner elbilar.
  3. Leveranskedjanutöver att se till att rätt produkter levereras till rätt marknad vid rätt tidpunkt måste leveranskedjan tillgodose efterfrågan på batterier och fordon samt möjliggöra återvinning av batterier. Leveranskedjan måste även möjliggöra förvärv eller omställning av färdigheter och resurser.
  4. Fysisk infrastrukturoptimalt placerade offentliga laddningsstationer (en mix av snabba och långsamma stationer), som är anpassade till elbilarnas förbrukning och nätkapaciteten kommer att stärka kundernas förtroende.
  5. Digitalt gränssnittdet öppna utbytet av data från fordon till laddstation till nät är avgörande. En förenklad och sömlös kundupplevelse, oavsett fordon, betalning och kontraktstyp, är också centralt.

Påskynda elektrifieringen av bilparker i Europa

Läs vår rapport om hur elektrifiering av bilparker kan leda till betydande miljömässiga och kommersiella vinster.

Läs rapporten (EN)

(Chapter breaker)
3

Kapitel 3

Varför bilparken måste elektrifieras först

Att elektrifiera bilparker är den åtgärd som kan ge stora, snabba och positiva miljöeffekter.

Bilparkerna kommer att bidra mest och snabbast till minskad användning av fossila bränslen vid vägtransporter. Vi har konstaterat att bilparkssektorn, även om den är relativt liten med 63 miljoner fordon (20 procent av Europas totala fordonspark), är oproportionerligt skadlig (pdf) för miljön. Den står för mer än 40 procent av de totala antalet körda kilometrar och för hälften av de totala utsläppen från vägtransporter.3 Bilparker har därför störst påverkan. Dessutom:

  • Med tiden måste bilparker byta till alternativa fordonstyper, eftersom standarder för koldioxidutsläpp2 begränsar försäljningen av andra bilar än elbilar.
  • Blparksfordon som inte uppfyller vissa utsläppskrav är förbjudna i fler än 300 större europeiska städer med miljöszoner. Alternativen är att betala en straffavgift eller byta till elbilar.
  • Bilparksfordon tenderar att köras på regelbundna rutter och ett ganska jämnt antal kilometer dagligen. De har fasta destinationer och stopp som kan kombineras med laddning.
  • Den totala ägandekostnaden (TCO) för en elbil kommer snabbt ner i samma nivå som fordon med förbränningsmotor. Incitament och bidrag överbryggar klyftan, medan minskad service och underhåll samt betydande bränslebesparingar gör det ekonomiskt motiverat att elektrifiera bilparker.

EY:s analytiker beräknar att antalet bilparksfordon – både elbilar och fordon med förbränningsmotor – kommer att växa med cirka 15 procent fram till 2030 och uppgå till 73 miljoner fordon. En 24-faldig ökning av elektrifierade bilparker totalt kommer att öka det faktiska antalet till 10,5 miljoner år 2030, jämfört med 420 000 fordon i dag. Tjänstebilar, last-mile delivery-fordon, poolbilar och lätta kommersiella fordon kommer att elektrifieras snabbast. Inom samma tidsram kommer cirka 2 procent av de tunga lastbilarna, inklusive sopbilar, att elektrifieras. 4


            Varför bilparker är ett bra första steg

Lärdomarna från elektrifieringen av bilparker kommer att ge ringar på vattnet inom hela transportsektorn. Samtidigt kommer omsättningen av tjänstebilar, som är en viktig del av bilparkssektorn, att skapa en marknad för begagnat och utvidga ägandet av elbilar till en ny målgrupp.

(Chapter breaker)
4

Kapitel 4

Ett framväxande ekosystem för e-mobilitet

Elektrifiering av transporter skapar ett nytt landskap med kommersiella möjligheter.

Som andra sektorer som befinner sig i en övergångsperiod har ett stödjande ekosystem börjat utvecklas. Detta omfattar innovativa kundlösningar och kunderbjudanden som tillför värde.

Redan nu bildar energileverantörer partnerskap med operatörer av laddningsstationer och leasingföretag. Biltillverkarna samarbetar med allmännyttiga företag och startar egna leasingbolag. Nya och etablerade aktörer blickar framåt och samarbetar för att få kundernas förtroende och förbättra deras helhetsupplevelse av e-mobilitet.

Nya och etablerade aktörer samarbetar för att få kundernas förtroende och förbättra deras helhetsupplevelse av e-mobilitet.


            Ekosystem för elektrifiering av bilparker

De branschaktörer som agerar snabbast kommer att skörda de största kommersiella framgångarna i form av ökad försäljning, större marknadsandelar och förbättrad kundnöjdhet.

Möjligheter finns i:

  • Elnätshantering: att kunna minimera investeringar i nätinfrastruktur och tillgodose den belastning som elbilar innebär med hjälp av flexibla tjänster.
  • Lösningar för laddning: tillhandahålla skräddarsydda, smarta och skalbara laddningsinfrastrukturer och programvara för att hantera laddning av elbilar.
  • Hantering av bilparker: en one-stop shop eller plattformsleverantör som erbjuder en paketlösning där kunderna kan köpa elbil, välja laddningsoperatör, välja elleverantör och tariff.
  • Fordons- och batterihantering: när elpriserna sjunker, elbilarna når en total ägandekostnad (TCO) på samma nivå som fordon med förbränningsmotor och leasingfordon byts kommer en marknad för begagnade elbilar att uppstå.
  • End-of-life-lösningar: en marknad för återanvändning av begagnade elbilsbatterier, upp till tre eller fyra gånger, kommer att optimera kostnaderna och ge nytt liv åt råvaror som det är brist på.
  • Finansiering: investeringar i offentlig och privat laddningsinfrastruktur beräknas uppgå till 80 miljarder euro till år 2030. Flera privata aktörer har gjort stora investeringar, men offentlig-privat samverkan är fortfarande en viktig väg till marknaden. Med tanke på osäkra restvärden och tillströmningen av nya modeller kommer leasingfinansiering av fordon att efterfrågas även i fortsättningen.
  • Data och plattformar: ekosystemaktörer kommer att hitta sätt att dela data inom säkra system som upprätthåller förtroendet hos samtliga intressenter.

För närvarande har elektrifieringsresan lett oss till en punkt som kommer att definiera transportsektorns framtida riktning.

Om vi blickar framåt kommer elektrifieringen inte bara ge miljö-, samhälls- och hälsofördelar tack vare minskade utsläpp och förbättrad luftkvalitet. Den kommer även stå för ett betydande kommersiellt värde, då 40 miljoner elbilar ska rulla på Europas vägar år 2030.

Att uppfinna hjulet på nytt och flytta världen till ett helt nytt transportläge kommer med säkerhet att vara värt besväret.

  • Visa artikelreferenser#Dölj artikelreferenser

    1. Inkluderar försäljningen av en miljon elbilar som registrerades 2020.
    2. EY:s analys av elektrifiering av bilparker, november 2020.
    3. EY:s analys av elektrifiering av bilparker, november 2020.
    4. EY:s analys.

Summering

Bakom elektrifieringen av transportsektorn finns enorma krafter, både på individ-, företags-, stads- och landsnivå. Miljömässiga fördelar är naturligtvis den största vinsten. Men elektrifieringen skapar också betydande kommersiella vinster för de företag som förflyttar sig först och snabbast till det ekosystem som stödjer e-mobilitet.

Om artikeln

Författare
Serge Colle

EY Global Power & Utilities Leader

Global energy advisor. Connecting clients with EY services, assets and experience.

Randall Miller

EY Global Advanced Manufacturing & Mobility Leader

Passionate about manufacturing, mobility and disruption. Champion for women and diversity & inclusiveness in the Advanced Manufacturing & Mobility industries.

Thierry Mortier

EY Global Digital & Innovation Lead for Energy

Innovative and creative leader. Curious accelerator and visionary. Technology enthusiast interested in emerging technologies, eMobility and green tech.

Andrew Horstead

EY Global Power & Utilities Lead Analyst

Commercially focused research professional. Experienced thought leader in global power and utilities.