Är ni redo för nya referensräntor?

I Sverige kommer STIBOR med största sannolikhet att fortsätta existera som referensränta

Interbankräntor (eng. Interbank Offered Rate (IBOR)) är referensräntor som baseras på de räntor som används när banker lånar ut till varandra utan säkerhet. Eftersom referensräntor används i prissättningen av många finansiella avtal, inklusive lån, spelar de en viktig roll inte bara för de finansiella marknaderna, men även för icke-finansiella företag. Referensräntor anges och publiceras i specifik valuta och i vissa löptider. 

Efter skandalerna som uppstod kring referensräntor efter finanskrisen 2007-2009 har tillsynsmyndigheter krävt en förändring. Det har lett till att vissa referensräntor försvinner och utvecklingen av så kallade alternativa referensräntor (eng. Alternative Reference Rate (ARR)).

LIBOR försvinner i december 2021

Den största förändringen kring referensräntor gäller för de nuvarande LIBOR-räntorna (London Interbank Offered Rates). LIBOR finns för fem olika valutor (USD, GBP, EUR, CHF och JPY) och sju löptider. Merparten av dessa kommer att försvinna den 31 december 2021. Undantaget är USD som kommer att upphöra först 30 juni 2023 (förutom 1 vecka och 2 månader som upphör 31 december 2021). Detta för att äldre komplicerade kontrakt ska hinna förfalla eller omförhandlas.

Nya alternativa referensräntor som ersätter LIBOR har redan introducerats. För att nämna ett par exempel så ersätts USD LIBOR med SOFR (Secured Overnight Financing Rate) och GBP LIBOR med SONIA (Sterling Overnight Index Average).

Vad händer i Sverige?

I Sverige har administrationen av STIBOR tagits över av SFBF (Swedish Financial Benchmark Facility). Målsättningen är att, innan årsskiftet, skicka in en ansökan till Finansinspektionen för att STIBOR ska kunna försätta att användas som referensränta. Den 15 november 2021 inleddes en övergång till en ny metod att fastställa STIBOR i enlighet med kraven i referensräntereformen.

Det finns även en ny referensränta i Sverige: SWESTR (Swedish krona Short Term Rate). Denna ARR administreras av Riksbanken, är transaktionsbaserad och avser den kortaste löptiden, dvs over-night transaktioner. Sedan 1 oktober 2021 publiceras både genomsnittsräntor och index. Riksbanken anser att marknadsaktörer bör använda SWESTR istället för STIBOR på dess kortare löptid och att STIBOR, på lång sikt, bör upphöra på samtliga löptider men att en sådan övergång ska ske på ett ordnat sätt (Swestr | Sveriges Riksbank).

Förbered er för en verklighet utan LIBOR

För att förbereda sig för de nya referensräntorna är det viktigt att fastställa vilka exponeringar som företaget har mot olika referensräntor. Finns det finansiella instrument som hänvisar till referensräntor som kommer att upphöra?  Transaktioner som refererar till en referensränta som upphör behöver omförhandlas. 

Redovisningsmässiga effekter av ändringar i finansiella instrument till följd av referensräntereformen behandlas i en separat artikel: Varför reformen av referensräntor får konsekvenser för redovisningen.

Utöver effekter relaterade till specifika finansiella instrument (exempelvis låneavtal och derivat) är det viktigt att även se över operationella aspekter i samband med övergången. Frågor bör till exempel ställas om befintliga datakällor, processer och kontroller kan komma att kräva en förändring till följd av ändrade referensräntor. Används referensräntor i samband med prissättning (inklusive internprissättning), finansiell planering, kapitalplanering och/eller värdering?

Du kan läsa mer om referensräntereformen här. 

EY:s publikation Applying IFRS - IBOR reform innehåller ytterligare information om de lättnader som IASB tillhandahållit i både fas 1 och 2. Den innehåller också exempel som illustrerar de viktigaste övervägandena som företag måste göra när de tillämpar ändringarna.