5 minuters lästid 15 dec. 2020
ey sunset

Covid-19 Upplysningar att tänka på i årsredovisningen 2020

Av Pernilla Lundqvist

EY Sverige, Partner, Assurance, Nordic Accounting and Reporting Leader

Teknik, tränings- och friluftsintresserad ekonom uppvuxen på en gård på Västgötaslätten.Snart 20 års erfarenhet som redovisningsspecialist inom såväl IFRS som nationella regler. Arbetar med flertalet redovisningsområden och branscher med fokus på större och noterade företag. Fokus på argumentation och tolkning av befintliga normer.

5 minuters lästid 15 dec. 2020

Covid-19 har haft varierande effekter på företagen och dess verksamhet. Detta påverkar även utformningen av de finansiella rapporterna.

Såväl värderingsfrågor som presentation och upplysningar måste beaktas. I vårt nyhetsbrev nr 2/2020 redogör vi för de redovisningsmässiga aspekterna som är viktiga att tänka på avseende Covid-19. Fokus i den artikeln var värderingsmässiga frågor, presentation samt upplysning i delårsrapporter. Se även vår uppdaterade internationella skrift. I detta nyhetsbrev fokuserar vi därför på vilka upplysningskrav som är viktiga att tänka på för såväl moderföretaget som koncernen som helhet i samband med upprättande av årsredovisningen mot bakgrund av vad som krävs enligt årsredovisningslagen (ÅRL), IFRS samt Rådet för finansiell rapportering. Men liknande områden är även viktiga vid tillämpning av K3.

Kraven nedan är av mer generell karaktär och sedan är det viktigt att varje enskilt företag anpassar till sina förhållanden baserat på dess påverkan av Covid-19.

Förvaltningsberättelse såväl för moderföretaget som för koncernen
Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av moderföretagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat. Om det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp på andra delar i årsredovisningen.

Avseende detta upplysningskrav är det viktigt att ta i beaktande vilka effekter Covid-19 haft på verksamheten och att anpassa upplysningskraven efter detta. Vanligtvis används nyckeltal för att uppfylla detta upplysningskrav. Dessa nyckeltal är normalt sett helt eller delvis alternativa nyckeltal. Det är här viktigt att ta i beaktande att ESMA i sin Q&A uppmanar emittenter att inte justera befintliga nyckeltal, eller introducera nya nyckeltal, utan istället lämna bra upplysningar om hur virusutbrottet påverkat och förväntas påverka verksamheten, lönsamheten, graden av osäkerhet samt de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas. Om befintliga nyckeltal trots detta justeras, eller nya nyckeltal introduceras är det viktigt att följa ESMA:s krav på upplysningskrav, se vidare separat artikel.

Övriga delar i förvaltningsberättelsen som kan påverkas av Covid-19 är kravet att upplysa om sådana förhållanden som inte ska redovisas i räkningarna eller noterna men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. Ytterligare områden är väsentliga händelser under året, förväntad framtida utveckling samt risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Väsentliga händelser under året kan till exempel inkludera förändringar i verksamheten såsom omstruktureringar etc. Kraven omfattar även redogörelse för viktiga externa faktorer som påverkat ställning och resultat, t ex råvaruförsörjning.

Observera att ÅRL inte ändrats på grund av Covid-19 utan det är det vanliga innehållet i en förvaltningsberättelse som gäller men beroende av hur verksamheten påverkats av Covid-19 kan vissa av upplysningskraven behöva beaktas mer än vanligt.

Övriga delar i årsredovisningen
Utöver förvaltningsberättelsen påverkas även övriga delarna i årsredovisningen avseende upplysningar kopplat till Covid-19. För det första är det viktigt att se över beskrivningen av väsentliga tillämpade redovisningsprinciper och de bedömningar som företagsledningen gjort när dessa principer tillämpats. T ex kanske företag tidigare inte tagit emot statliga stöd och därför inte beskrivit principer för redovisning av statliga stöd men nu uppburit stöd pga Covid-19. Då måste redovisningsprinciperna uppdateras med avseende på detta. Dessutom finns det all anledning att fundera över de bedömningar företagsledningen måste göra vid tillämpning av sina principer då Covid-19 kan medföra att helt andra bedömningar måste göras jämfört med tidigare vilket då påverkar upplysningskraven (IAS 1.122). Utöver det behöver extra åtanke riktas åt upplysningar om källor till osäkerhet i uppskattningar, dvs de antaganden som sker om framtiden och andra viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar som innebär betydande risk för en väsentlig justering av redovisade värden (IAS 1.125). Dessa, och andra områden, inkluderas även i ESMA:s prioriterade områden för tillsyn avseende 2020 års finansiella rapporter, se separat artikel.

Sedan är det så klart av vikt att beakta samtliga upplysningskrav i respektive standard och med särskilt fokus på de redovisningsområden som är extra känsliga med hänsyn till Covid-19, t.ex. nedskrivningar men även andra områden kan behöva fokuseras särskilt på.

ÅRL har ett upplysningskrav avseende exceptionella intäkter och kostnader, ÅRL 5 kap. 19 § ÅRL. Detta upplysningskrav gäller för moderföretaget samt vid tillämpning av K3. Dock framgår inte explicit samma krav i IFRS men liknande upplysningar krävs av t ex IAS 1.97. Det ÅRL tar sikte på är om intäkter eller kostnader förekommit som är exceptionella i fråga om sin storlek eller förekomst. Om detta förekommit ska upplysning lämnas om arten och storleken för varje sådan intäkt och kostnad. Upplysning ska lämnas post för post ej på aggregerad nivå. Det handlar alltså om intäkter eller kostnader som på grund av sin storlek eller förekomst avviker markant från vad som normalt förekommer i företaget. Dessa posterna är ofta av engångskaraktär. Det kan t ex röra sig om väsentliga nedskrivningar av anläggningstillgångar eller varulager, omstruktureringar, erhållna statliga stöd, lämnade eller erhållna hyresrabatter.

EY har gjort en studie avseende vilka upplysningar som företag med brutet räkenskapsår som avslutats under 2020, företrädesvis junibokslut, har lämnat avseende Covid-19. Studien avser icke finansiella företag. Områden som företag särskilt har kommenterat är:

  • Going concern och upplysningskraven i IAS 1
  • Finansiella instrument: likviditetsrisk och ändringar i finansiella avtal, säkringsredovisning, bedömningar avseende förväntade kreditförluster, lånevillkor, koncentrationsrisk samt väsentliga bedömningar och antaganden
  • Nedskrivning av icke finansiella tillgångar
  • Statliga stöd
  • Inkomstskatter t.ex. avseende underskottsavdrag
  • Leasing
  • Eventualförpliktelser
  • Förslustkontrakt
  • Verkligt värde värdering
  • Intäkter
  • Varulager t.ex. fastställande av nettoförsäljningsvärde och onormalt kapacitetsutnyttjande
  • Aktierelaterade ersättningar
  • Händelser efter balansdagen
  • Alternativa nyckeltal

Länk till skriften.

Statliga stöd
När det gäller redovisning av statliga stöd relaterade till Covid-19 har många företag ställts inför frågor som de tidigare inte ställts inför. Frågeställningen gäller i första läget om åtgärder som sker från staten möter definitionen av ett statligt stöd eller inte. För att bedöma det krävs förståelse av de olika stödåtgärder som förekommer världen över. Nästa bedömning som måste ske är tidpunkt för redovisning av stödet, hur det ska presenteras samt vilka upplysningar som ska lämnas, se vidare nyhetsbrev 2/2020. Länk

Det som dessutom är viktigt att beakta är om det finns risk för återbetalning av redan redovisade stöd och i så fall bedöma om avsättning ska ske eller om kraven uppfylls för att redovisa en eventualförpliktelse. Då måste villkoren för att få stödet förstås och vilken bedömning som skedde när stödet redovisades samt den uppföljning och kontroll som sker avseende utbetalda stöd och bedöma sannolikheten för att erhållet stöd ska återbetalas.

När det gäller svenska stöd, t ex korttidsarbete och omställningsstöd föreligger det fortsatt en hel del oklarheter om hur villkoren för stöden ska tolkas. Här är viktigt att löpande hänga med i de besked som lämnas av beslutande myndigheter. För senaste nytt se Skattenätet, skattenatet.ey.se.

Summering

Flera olika upplysningskrav är viktiga att tänka på för såväl moderföretaget som koncernen i samband med upprättande av årsredovisningen 2020.

Om artikeln

Av Pernilla Lundqvist

EY Sverige, Partner, Assurance, Nordic Accounting and Reporting Leader

Teknik, tränings- och friluftsintresserad ekonom uppvuxen på en gård på Västgötaslätten.Snart 20 års erfarenhet som redovisningsspecialist inom såväl IFRS som nationella regler. Arbetar med flertalet redovisningsområden och branscher med fokus på större och noterade företag. Fokus på argumentation och tolkning av befintliga normer.