Övriga delar i årsredovisningen
Utöver förvaltningsberättelsen påverkas även övriga delarna i årsredovisningen avseende upplysningar kopplat till Covid-19. För det första är det viktigt att se över beskrivningen av väsentliga tillämpade redovisningsprinciper och de bedömningar som företagsledningen gjort när dessa principer tillämpats. T ex kanske företag tidigare inte tagit emot statliga stöd och därför inte beskrivit principer för redovisning av statliga stöd men nu uppburit stöd pga Covid-19. Då måste redovisningsprinciperna uppdateras med avseende på detta. Dessutom finns det all anledning att fundera över de bedömningar företagsledningen måste göra vid tillämpning av sina principer då Covid-19 kan medföra att helt andra bedömningar måste göras jämfört med tidigare vilket då påverkar upplysningskraven (IAS 1.122). Utöver det behöver extra åtanke riktas åt upplysningar om källor till osäkerhet i uppskattningar, dvs de antaganden som sker om framtiden och andra viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar som innebär betydande risk för en väsentlig justering av redovisade värden (IAS 1.125). Dessa, och andra områden, inkluderas även i ESMA:s prioriterade områden för tillsyn avseende 2020 års finansiella rapporter, se separat artikel.
Sedan är det så klart av vikt att beakta samtliga upplysningskrav i respektive standard och med särskilt fokus på de redovisningsområden som är extra känsliga med hänsyn till Covid-19, t.ex. nedskrivningar men även andra områden kan behöva fokuseras särskilt på.
ÅRL har ett upplysningskrav avseende exceptionella intäkter och kostnader, ÅRL 5 kap. 19 § ÅRL. Detta upplysningskrav gäller för moderföretaget samt vid tillämpning av K3. Dock framgår inte explicit samma krav i IFRS men liknande upplysningar krävs av t ex IAS 1.97. Det ÅRL tar sikte på är om intäkter eller kostnader förekommit som är exceptionella i fråga om sin storlek eller förekomst. Om detta förekommit ska upplysning lämnas om arten och storleken för varje sådan intäkt och kostnad. Upplysning ska lämnas post för post ej på aggregerad nivå. Det handlar alltså om intäkter eller kostnader som på grund av sin storlek eller förekomst avviker markant från vad som normalt förekommer i företaget. Dessa posterna är ofta av engångskaraktär. Det kan t ex röra sig om väsentliga nedskrivningar av anläggningstillgångar eller varulager, omstruktureringar, erhållna statliga stöd, lämnade eller erhållna hyresrabatter.
EY har gjort en studie avseende vilka upplysningar som företag med brutet räkenskapsår som avslutats under 2020, företrädesvis junibokslut, har lämnat avseende Covid-19. Studien avser icke finansiella företag. Områden som företag särskilt har kommenterat är:
- Going concern och upplysningskraven i IAS 1
- Finansiella instrument: likviditetsrisk och ändringar i finansiella avtal, säkringsredovisning, bedömningar avseende förväntade kreditförluster, lånevillkor, koncentrationsrisk samt väsentliga bedömningar och antaganden
- Nedskrivning av icke finansiella tillgångar
- Statliga stöd
- Inkomstskatter t.ex. avseende underskottsavdrag
- Leasing
- Eventualförpliktelser
- Förslustkontrakt
- Verkligt värde värdering
- Intäkter
- Varulager t.ex. fastställande av nettoförsäljningsvärde och onormalt kapacitetsutnyttjande
- Aktierelaterade ersättningar
- Händelser efter balansdagen
- Alternativa nyckeltal
Länk till skriften.
Statliga stöd
När det gäller redovisning av statliga stöd relaterade till Covid-19 har många företag ställts inför frågor som de tidigare inte ställts inför. Frågeställningen gäller i första läget om åtgärder som sker från staten möter definitionen av ett statligt stöd eller inte. För att bedöma det krävs förståelse av de olika stödåtgärder som förekommer världen över. Nästa bedömning som måste ske är tidpunkt för redovisning av stödet, hur det ska presenteras samt vilka upplysningar som ska lämnas, se vidare nyhetsbrev 2/2020. Länk
Det som dessutom är viktigt att beakta är om det finns risk för återbetalning av redan redovisade stöd och i så fall bedöma om avsättning ska ske eller om kraven uppfylls för att redovisa en eventualförpliktelse. Då måste villkoren för att få stödet förstås och vilken bedömning som skedde när stödet redovisades samt den uppföljning och kontroll som sker avseende utbetalda stöd och bedöma sannolikheten för att erhållet stöd ska återbetalas.
När det gäller svenska stöd, t ex korttidsarbete och omställningsstöd föreligger det fortsatt en hel del oklarheter om hur villkoren för stöden ska tolkas. Här är viktigt att löpande hänga med i de besked som lämnas av beslutande myndigheter. För senaste nytt se Skattenätet, skattenatet.ey.se.