Redovisningsmässiga aspekter som en följd av kriget i Ukraina

Kriget i Ukraina, sanktionerna mot Ryssland och andra följdeffekter aktualiserar en rad redovisningsmässiga frågor. 

Direkta och indirekta effekter av kriget i Ukraina, sanktionerna mot Ryssland och andra följdeffekter kan aktualisera en rad redovisningsmässiga frågor. Detta gäller naturligtvis särskilt företag med verksamhet i Ukraina, Ryssland och Belarus genom dotterbolag, joint ventures och/eller intresseföretag samt företag som har betydande leverantörs- eller kundrelationer i dessa länder. Ökad osäkerhet på många marknader, till följd av kriget eller exempelvis sanktioner, kan dock påverka en mycket större krets av företag. Det kan handla om stigande priser för råvaror, fluktuationer i valutapriser, men även om tillgång till och efterfrågan på vissa varor på grund av störningar i leveranskedjor samt stigande räntor och även ökade cybersäkerhetsrisker.

I ett uttalande från den 14 mars uppmanar den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) företag att vara transparenta avseende såväl direkta som indirekta effekter av kriget. Uttalandet betonar särskilt att det kan handla om såväl offentliggörande av insiderinformation som finansiell rapportering.

I ett andra lite längre uttalande från 13 maj är ESMA:s fokus framför allt på halvårsrapporterna. Uttalandet pekar ut krav i IFRS som kan aktualiseras och beskriver ESMA:s förväntningar på upplysningar i kommande halvårsrapporter. Det handlar exempelvis om att samla alla upplysningar i en not alternativt att tydligt åskådliggöra i vilka noter relevant information finns genom korshänvisningar samt att företag med rörelser i berörda områden, eller med en betydande exponering mot berörda råvaror (energi och jordbruk) ska förklara effekterna på de finansiella rapporterna, eller varför inga väsentliga effekter kan noteras trots en betydande exponering.  Det handlar om förväntning att upplysa om tillgångar och skulder som är exponerade för Rysslands invasion av Ukraina och/eller sanktioner och om att, i relevanta fall, uppdatera känslighetsanalyser (t.ex. genom att utöka intervallet av rimligen möjliga förändringar i viktiga antaganden eller att omvärdera antaganden). ESMA uppmuntrar dessutom revisionskommittéer att förstärka sin övervakande roll för att säkerställa högkvalitativa halvårsrapporter.

Som stöd för arbetet med dessa frågor har EY publicerat en skrift som går igenom några av de vanligaste redovisningsmässiga bedömningarna som aktualiseras av kriget i Ukraina vid tillämpning av IFRS. Det handlar om:

• antagande om fortsatt drift
• nedskrivningsbehov av icke-finansiella tillgångar
• uppskattningar av verkligt värde
• finansiella instrument (förväntade kreditförluster)
• försäkringsersättningar
• leasingavtal
• förlustkontrakt
• anläggningstillgångar som innehas för försäljning, avvecklade verksamheter och omstruktureringar
• varulager (bedömning av nettoförsäljningsvärde)
• intäktsredovisning
• innehav i dotterbolag, joint ventures och intressebolag
• statliga bidrag
• händelser efter rapportperioden
• andra upplysningskrav

Du hittar EY:s skrift och ESMA:s uttalanden här:

• Accounting considerations for the war in Ukraine Updated March 2022 | EY - Global
• Public statement: Implications of Russia’s invasion of Ukraine on half yearly financial reports
• Public statement: ESMA coordinates regulatory response to the war in Ukraine and its impact on EU financial markets

Denna artikel publicerads först den 12 april, 2022. Uppdaterades den 26 augusti, 2022.