Reglerna om kvalificerade personaloptioner innebär att förmån av personaloption inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda för såväl det företag som ingår optionsavtalet, som personaloptionen och optionsinnehavaren. Regeringen föreslår nu att de relativt snäva kraven som i dagsläget uppställs ska utvidgas.
Krav på företaget
Förslaget är att reglerna ska gälla för företag där medeltalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150 och om nettoomsättningen eller balansomslutningen uppgår till högst 280 miljoner kronor. Detta får ses som en avsevärd ökning i förhållande till det nuvarande kravet om att medeltalet anställda måste vara lägre än 50, och nettoomsättningen eller balansomslutningen inte får överstiga 80 miljoner kronor.
Det grundläggande syftet bakom införandet av bestämmelserna om kvalificerade personaloptioner var att möjliggöra för små, nystartade företag att rekrytera och bibehålla personer med nyckelkompetens. Regeringen anser att detta syfte inte fullt ut uppnås med de nuvarande reglerna och konstaterar att undersökningar visar att det är lika vanligt för företag med fler än 50 anställda som för företag med färre än 50 anställda att behöva rekrytera och bibehålla anställda med nyckelkompetens. Regeringen konstaterar också att reglerna om kvalificerade personaloptioner innebär ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas, varför det är viktigt att reglerna är träffsäkra och riktar sig mot de företag som har svårt att rekrytera nyckelpersoner på grund av brist på kapital. Mot denna bakgrund anser regeringen att gränsen för medeltalet anställda/delägare och företagets nettoomsättning respektive balansomslutning bör höjas till 150 respektive 280 miljoner kronor.
Utökning av kretsen
Det föreslås vidare att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ska omfattas av reglerna om lättnader i beskattningen av kvalificerade personaloptioner. Styrelseuppdrag ska inte omfattas av kravet på viss lägsta genomsnittliga arbetstid, men däremot av kravet på tre års intjänandetid. Den ersättning som styrelseledamoten behöver få under denna tid föreslås vara 1,5 inkomstbasbelopp. Det innebär, med hänsyn tagen till 2020 års inkomstbasbelopp, ett årligt styrelsearvode om 33 400 kronor. Det ska vara frågan om sådan ersättning som ska tas upp i inkomstslaget tjänst.
Regeringen konstaterar att små, nystartade företag i många fall även har ett behov av att rekrytera styrelseledamöter med nyckelkompetens. Det nuvarande kravet om att den anställde måste arbeta minst 30 timmar per vecka i företaget och att ersättningen måste uppgå till minst 13 inkomstbasbelopp anses – mot bakgrund av att styrelsearbete ofta är en deltidssysselsättning – i praktiken diskvalificera styrelseledamöter från att omfattas av lättnadsreglerna. Detta menar regeringen försvårar rekryteringen av styrelseledamöter med nyckelkompetens. Mot bakgrund av att styrelseledamöter typiskt sett saknar bestämda arbetstider anser regeringen därför att man inte bör ställa något krav på lägsta arbetstid.
Praktisk hantering
Ytterligare ett förslag är att det ska införas en uttrycklig bestämmelse om att förmån av personaloption inte ska tas upp till beskattning om optionsinnehavaren utnyttjar optionen för förvärv av teckningsoption som ger rätt att förvärva andel i bolaget. Precis som regeringen konstaterar får detta i viss utsträckning anses utgöra en kodifiering av gällande rätt efter Högsta förvaltningsdomstolens dom i målet HFD 2020 ref. 39. EY har tidigare kommenterat denna dom här.
HFD konstaterade i domen att nuvarande regler medger att personaloptionen används för förvärv av en teckningsoption som enligt ett visst förfarande genast används för att förvärva en andel. En del av förfarandet var att teckningsoptionen som var ’bärare’ av personaloptionen omedelbart utnyttjades för förvärv av aktier i företaget i fråga. Med den föreslagna regleringen torde det vara tillräckligt att incitamentsprogrammet ”avslutas” med ett aktieförvärv för att kravet ska vara uppfyllt.
Kommentar
Vi välkomnar regeringens förslag om att företag med ett medeltal på upp till 150 anställda ska omfattas jämfört med nuvarande 80, och att det sker en följdändring så att nettoomsättningen eller balansomslutningen får uppgå till högst 280 miljoner kronor jämfört med nuvarande 150 miljoner. Med dessa förändringar bör det uttalade syftet med reglerna – att möjliggöra för små, nystartade företag att rekrytera och bibehålla personer med nyckelkompetens – uppnås i högre utsträckning.
EY anser också att det är positivt att kretsen av personer som kan delta i ett kvalificerat personaloptionsprogram utökas till att även omfatta styrelseledamöter. Erfarenhetsmässigt är det många relativt nystartade företag som har ett stort behov av att rekrytera styrelseledamöter med nyckelkompetens. Med den föreslagna utvidgningen ökar dessa företags möjligheter att göra just det.
Mot bakgrund av att HFD i domen som nämns ovan endast uttalade sig om att ett visst förfarande uppfyllde kraven för att ge ut kvalificerade personaloptioner får det anses positivt om lagstiftaren också klargör att det intressanta är om incitamentsprogrammet ”avslutas” med ett aktieförvärv. Detta förslag innebär alltså att de företag som uppfyller kraven i lagstiftningen får större valmöjligheter när det gäller hur det kvalificerade personaloptionsprogrammet ska utformas rent praktiskt.
Uppdatering 2021-11-24: Riksdagen har nu röstat igenom de nya reglerna, som träder i kraft den 1 januari 2022.
Författare:
- Ville Bäcklund – Senior Manager – Business Tax Services – 072-702 85 80
