I svensk företagsbeskattning har sedan länge gällt en i princip obegränsad rätt att rulla skattemässiga underskott framåt. Vissa schablonmässiga begränsningar slår dock till vid förändringar av ägandet av det företag som har underskott. Dessa begränsningar innebär något förenklat dels att underskottet helt eller delvis faller bort om köpeskillingen understiger halva storleken av det skattemässiga underskottet från tidigare år, dels att koncernbidragsrätten begränsas under ett antal år. Däremot har det ingen betydelse om ägarförändringen varit motiverad av affärsmässiga skäl eller liknande.
I denna miljö har det tämligen frekvent förekommit överlåtelser av företag vars enda eller helt dominerande tillgång består av ett skattemässigt underskott. I en dom den 3 juni 2021 kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till att en sådan överlåtelse inte kunde angripas med tillämpning av skatteflyktslagen.
Domen föranledde regeringen att lämna en så kallad stoppskrivelse till riksdagen. I denna skrivelse, som är daterad den 10 juni 2021, aviseras att gällande regler kommer att utvidgas. I en promemoria som publicerades dagen efter redogörs för en ny särskild begränsningsregel som innebär att det inte ska vara möjligt att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring, om underskottet med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett.
Det ska enligt förslaget särskilt beaktas om förvärvet avsett annat än kontanter och fordringar, och om det omfattat ett företag som bedriver rörelse. Regeringens avsikt med förslaget är att motverka handel med underskottsföretag, eftersom man med hänsyn till Högsta förvaltningsdomstolens dom bedömer att nuvarande regler inte förhindrar detta i tillräcklig omfattning.
Om riksdagen beslutar enligt förslaget kommer de nya reglerna att gälla från och med den 11 juni 2021. Sista dagen att lämna synpunkter på förslaget är den 27 augusti 2021.
Kommentar
Normalt sett gäller ny skattelag från en viss tidpunkt efter det att riksdagen beslutat om lagen. Stoppskrivelser är tänkta att användas i särskilda undantagssituationer när det finns risk för betydande skattebortfall för staten. Det ska helt enkelt vara bråttom att få en ny lag på plats. I detta fall torde det kunna ifrågasättas om det verkligen är så bråttom. Överlåtelser av rena underskottsföretag har förekommit regelbundet i mer än 20 år, och i stoppskrivelsen görs inte gällande att den aktuella domen riskerar att medföra en kraftig ökning av sådana transaktioner.
Risken med att mer lättvindigt använda undantag från den grundlagsreglerade ordningen för antagande av ny skattelag är att den nya lagen inte blir så genomarbetad och välgrundad som om gängse rutiner följs. I detta fall föreslås ändringar av ett slag som bedömdes olämpliga vid lagens införande, och som riskerar att tynga och ytterligare komplicera bestämmelser som hör till de mest svårtillgängliga i hela inkomstskattelagen. Det kommer uppenbarligen att vara viktigt att följa utvecklingen på området, närmast remissbehandlingen av den promemoria som innehåller lagförslaget.
Författare:
- Per Holstad – Partner – Business Tax Services – 072-206 46 99
