Ur höstbudgeten: Ny lag om källskatt på utdelning

I budgetpropositionen för 2022 som presenterades tidigare i veckan aviserade regeringen att man avser att gå vidare med förslaget på en ny lag om källskatt på utdelning, och att man planerar att återkomma till riksdagen i denna fråga under 2022. Regeringen meddelar dock samtidigt att ikraftträdandet senareläggs 1,5 år jämfört med vad som tidigare föreslagits.

Förra våren remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslag på en ny lag om källskatt på utdelning, som är tänkt att ersätta den nuvarande kupongskattelagen. De viktigaste nyheterna i promemorian var följande:

• Kupongskattelagen ska ersättas med en ny lag och skatten kommer att benämnas källskatt på utdelning. Skattesatsen förblir oförändrad, dvs. 30 procent om inte något undantag eller en lägre skattesats enligt ett skatteavtal kan tillämpas.
• Nya krav kommer att införas för att s.k. direktnedsättning till en lägre skattesats enligt ett skatteavtal ska få tillämpas. De nya kraven innebär bl.a. att detaljerad information på individnivå kommer behöva lämnas.
• Nya regler införs om vem som ska anses ha rätt till utdelningen och därmed vara skattskyldig till källskatt. Begreppet rätt till utdelning föreslås få en innebörd som ligger närmare betydelsen av begreppet ”beneficial owner” i OECD:s modellavtal. Detta förväntas t.ex. förändra vem som är skattskyldig till källskatt vid aktielån där utdelningsersättning betalas.  
• Den nuvarande s.k. bulvanregeln föreslås tas bort och ersättas genom att skatteflyktslagens tillämpningsområde utvidgas till att även omfatta den nya lagen, samtidigt som vissa nya bestämmelser om särskild skattskyldighet i vissa fall införs.  
• Förfarandereglerna för källskatten kommer att följa systematiken och strukturen i skatteförfarandelagen och nya regler kommer att införas i den lagen.
• Det grundläggande ansvaret för att göra skatteavdrag föreslås fortsatt åvila det utdelande bolaget. Skatteavdrag ska dock inte göras om utdelningen betalas ut till en godkänd mellanhand, i ett sådant fall övergår skyldigheterna till denne. Som mellanhand får godkännas värdepapperscentral samt juridiska personer som är registrerade som förvaltare i Sverige eller i den stat där personen hör hemma, eller som skulle kunna bli registrerad som förvaltare i Sverige. Vidare, för att bli godkänd mellanhand måste den juridiska personen höra hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller artiklar om informationsutbyte och bistånd med indrivning av skatt. Skatteverket beslutar om godkännande som ”godkänd mellanhand”.
• Tidsfristen för att ansöka om återbetalning förlängs till senast sjätte året efter utgången av det kalenderår som ett beskattningsår går ut – i praktiken en förlängning av tidsfristen från fem år till sex år.

Informationen i budgetpropositionen innehåller inga förändringar jämfört med Finansdepartementets förslag på dessa på punkter – men en nyhet som däremot meddelas är att man skjuter fram ikraftträdandet. Regeringen anger nu att den nya lagen bör träda i kraft den 1 juli 2023 i fråga om bestämmelserna om godkänd mellanhand, och i övrigt den 1 januari 2024. Lagen bör tillämpas första gången på utdelningar där utdelningstillfället inträffar efter den 31 december 2023. De nya datumen innebär att ikraftträdandet senareläggs 1,5 år jämfört med vad som tidigare föreslagits.  

Enligt regeringen väntas de nya reglerna leda till ökade skatteintäkter på ca 230 miljoner kronor per år, främst i form av minskat skattefel eftersom Skatteverket får ökade kontrollmöjligheter.