M
itt namn är Erika och för ganska precis ett år sedan befann jag mig i Linköping där jag läste mitt sista år på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi och grubblade över vad jag skulle göra med mitt liv härnäst. Som blivande ingenjör i just industriell ekonomi tycks visserligen karriären vara ganska utstakad som strategikonsult (ni som vet, ni vet!). Men att navigera i en djungel av vad man som student uppfattar som likartade företag som slänger sig med likartade budskap är allt annat än enkelt. En kväll när jag nästan gett upp på vart jag ville söka mig någonstans, sprang jag över annonsen till Strategy and Transactions (SaT) på EY och fastnade direkt. Några veckor senare infann jag mig på en digital rekryteringsdag med ett antal andra där jag snabbt insåg att det var EY-Parthenon, strategidelen av SaT, som passade mig bäst. Veckorna därpå följde ett antal intervjuer med just EY-Parthenon tills jag slutligen fick besked om att allt gått vägen.
Ibland får jag frågan från andra som befinner sig i samma situation som jag gjorde för ett år sedan, varför jag valde som jag gjorde. Det korta svaret på den frågan är nog magkänslan. En bra magkänsla är oftast viktigare än allt man någonsin får höra, se och uppleva (klyschigt, men alldeles för sant för att inte nämnas). Det något längre svaret är att jag verkligen fastnade för de mer transaktionsbaserade projekten man ofta jobbar med här, att alla medarbetare jag kom i kontakt med under rekryteringsprocessen verkade otroligt kompetenta och ambitiösa och att EY som företag kändes som en trygg och bra arbetsgivare.
Så kom dagen med stort D när jag klev in på kontoret för första gången (bokstavligen första gången med tanke på den digitala rekryteringsprocessen jag genomgått!) och fick påbörja min resa här på EY. Mycket har hänt sen dess, trots att jag bara befunnit mig här ett antal veckor. En höjdpunkt var definitivt veckan i Varberg dit alla nyanställda från SaT i Sverige fick åka för utbildning och teambuilding. Eftersom Ellen redan gett er en bra överblick av vad vi gjorde där nere (klicka här för att komma till Ellens inlägg) ska jag inte betunga er med ytterligare en sådan utläggning. Men det tål att understrykas att det var otroligt uppskattat att få lära känna fler nyanställda och knyta kontakter med andra delar av SaT (däribland Ellen som senare visade sig bli även min bloggkollega!). Redan första dagen efter att vi kommit tillbaka till kontoret efter Varberg, kunde man heja på en himla massa fler ansikten än tidigare. Häromveckan blev det även en lunch med oss nya tjejer från Stockholmskontoret för att prata ikapp sedan vi sist umgicks i Varberg, och det dröjer säkerligen inte länge förrän något liknande händer igen.