Press release

15 sep 2020 Stockholm, SE

Pandemin pressar SHL-klubbarnas ekonomi visar ny rapport

EY har för femte året analyserat den ekonomiska situationen för Svenska Hockeyligan (SHL). Den senaste säsongen var speciellt, men trots uteblivet slutspel omsätter klubbarna mer än tidigare. Analysen av SHL-klubbarnas ekonomiska uthållighet visar att fem klubbar skulle ha ett negativt eget kapital efter bara åtta hemmamatcher utan publik. Pandemin har blivit ett hårt test av klubbarnas finansiella stabilitet. I nuläget har 10 av 14 klubbar mer än 10 miljoner kronor i eget kapital. Övriga klubbar bör tänka på framtiden redan nu för att kunna behålla sina elitlicenser.

Presskontakter

Carlos Esterling

EY, ansvarig för EY Entrepreneur Of The Year i Sverige och Sports Business Services

Intresserad av entreprenörskap, människor, marknad och ledarskap. Civilekonom och auktoriserad revisor. Fotbollsfantast. Varit tränare i fotboll och schack. Tre barn som är aktiva inom elitidrott.

Mikael Bergsten

EY Sverige, Financial Accounting Advisory Services Leader

Mikael leder vår Insourcing verksamhet i EMEIA och arbetar inom en rad olika branscher med såväl svenska som internationella verksamheter.

Relaterade ämnen Assurance COVID-19

EY har för femte året analyserat den ekonomiska situationen för Svenska Hockeyligan (SHL). Den senaste säsongen var speciellt, men trots uteblivet slutspel omsätter klubbarna mer än tidigare. Analysen av SHL-klubbarnas ekonomiska uthållighet visar att fem klubbar skulle ha ett negativt eget kapital efter bara åtta hemmamatcher utan publik. Pandemin har blivit ett hårt test av klubbarnas finansiella stabilitet. I nuläget har 10 av 14 klubbar mer än 10 miljoner kronor i eget kapital. Övriga klubbar bör tänka på framtiden redan nu för att kunna behålla sina elitlicenser.

Rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” från revisions- och rådgivningsföretaget EY analyserar SHL-klubbarnas årsredovisningar för att identifiera samband mellan klubbarnas ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar. Årets rapport innehåller två nyheter, dels en analys av klubbarnas ekonomiska uthållighet om matcher måste spelas utan publik på grund av coronapandemin och dels en analys av klubbarnas kassalikviditet. Kassalikviditeten visar att endast fem klubbar har en tillfredsställande kortsiktig betalningsförmåga. Analysen av klubbarnas ekonomiska uthållighet visar att det bara krävs fem hemmamatcher utan publik för att två SHL-klubbar ska uppvisa ett negativt eget kapital och att fem klubbar skulle ha ett negativt eget kapital efter åtta hemmamatcher utan publik.

- Vi kan konstatera att klubbarna har klarat krisen förhållandevis väl. Men om säsongen 2020/2021 måste spelas utan publik, kommer flera klubbar behöva alternativa intäktsströmmar, fortsatta statliga ersättningar och se över sina kostnader, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY.

Senaste säsongen av SHL var speciell på grund av coronapandemin och det var inget slutspel, men ändå omsätter klubbarna mer än räkenskapsåret innan. SHL:s totala nettoomsättning under 2019/2020 var 1 904 miljoner kronor. Den största delen av klubbarnas nettoomsättning utgörs av intäkter från rättighetsersättningar, vilket står för 29 procent av den totala nettoomsättningen.

- Vi ser ett samband mellan ekonomiska förutsättningar och sportslig prestation om man ser till lönekostnad i förhållande till placering i SHL. Klubbarna med höga lönekostnader placerar sig ofta högt upp i serietabellen, men det finns vissa undantag. Luleå Hockey hade den åttonde högsta lönekostnaden och Skellefteå AIK den nionde. Klubbarna slutade ändå på första respektive fjärde plats i grundserien, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY.

Vi kan konstatera att klubbarna har klarat krisen förhållandevis väl. Men om säsongen 2020/2021 måste spelas utan publik, kommer flera klubbar behöva alternativa intäktsströmmar, fortsatta statliga ersättningar och se över sina kostnader,
Mikael Bergsten
EY Sverige, Financial Accounting Advisory Services Leader

Några SHL-klubbar kan få svårt att klara licenskraven i framtiden
Det totala egna kapitalet i SHL ökade med 39 miljoner kronor till 427 miljoner kronor. För att mildra effekterna av pandemin slopades licenskravet på eget kapital inför säsongen 2020/2021. Om kravet på 6 miljoner kronor i eget kapital funnits kvar hade Malmö Redhawks hamnat under gränsen för andra året i rad. Svenska Ishockeyförbundet har tidigare beslutat att denna gräns ska höjas successivt under de kommande åren. Det återstår att se om kravet på eget kapital lever vidare i spåren av pandemin.

- Pandemin har blivit ett hårt test av klubbarnas finansiella stabilitet. I nuläget har 10 av 14 klubbar mer än 10 miljoner kronor i eget kapital, vilket ändå är positivt, men utan publikintäkter skulle fem klubbar ha ett negativt eget kapital efter åtta hemmamatcher utan publik, säger Mikael Bergsten.

SHL gör ett positivt rörelseresultat för andra året i rad
Klubbarna gör ett positivt rörelseresultat på sammanlagt 5 miljoner kronor, men variationen mellan klubbarna är stor. Årets positiva rörelseresultat kan jämföras med 31 miljoner kronor 2018/2019. SHL:s totala kostnader under 2019/2020 var 1 899 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med föregående säsong. Klubbarna gör generellt sett ett sämre resultat än föregående år, till stor del på grund av den pågående pandemin. Det är 6 av 14 klubbar som gör ett negativt rörelseresultat, vilket innebär att nästan hälften av klubbarna har löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna.

- Vi tror att ökade ersättningsnivåer, kravet på eget kapital och samhällsansvar är bra för svensk ishockey. Efter fyra år med negativa resultat lyckades klubbarna bryta trenden 2018/2019. Men pandemin kan komma att påverka klubbarnas möjligheter att fortsätta leverera positiva resultat. Vi hoppas dock att det ideella engagemanget fortsätter att frodas och att fansen bakom klubbarna sluter upp, så att vi får se en fin utveckling för svensk hockey även i framtiden, säger Carlos Esterling.

Klubbarnas egna kapital på koncernnivå 2019/2020
Färjestad BK 118,9 mkr
HV71  56,4 mkr
Skellefteå AIK  47,5 mkr
Frölunda HC 44,2 mkr
Växjö Lakers  29,9 mkr
Djurgårdens IF  29,3 mkr
Luleå Hockey  24,3 mkr
Leksand IF 22,7 mkr
Brynäs IF 16,2 mkr
Rögle BK  10,6 mkr
Linköping HC  9,6 mkr
IK Oskarshamn 7,5 mkr
Örebro HK  7,2 mkr
Malmö Redhawks  2,9 mkr

Om rapporten ”Hur mår svensk elithockey?”
EY:s hockeyrapport analyserar årsredovisningarna för SHL-klubbarna från säsongen 2019/2020. Syftet är att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar. Rapporten innehåller en analys av klubbarnas resultat, egna kapital m.m. Årets rapport innehåller två nyheter, dels en analys av klubbarnas ekonomiska uthållighet om matcher måste spelas utan publik på grund av coronapandemin, dels en analys av klubbarnas kassalikviditet.